Krönika
SVT
30 januari 2020 kl 05:05

En Sverigespeglande personal är faktiskt inte SVT:s huvuduppdrag

Skribent

Paulina Neuding
Europaredaktör på tidskriften Quillette

Det här är en opinionstext

SVT vill att sammansättningen av personalen, avseende kön och utländsk bakgrund, ska stå i proportion till befolkningen i övrigt. Men det är ett felaktigt antagande att rättvisa kan mätas i statistik över representation i förhållande till befolkningsandel. 

Den officiella linjen är förstås att SVT alltid rekryterar utifrån kompetens. I realiteten lägger SVT betydande vikt vid det som kallas för ”Sverigespegling” – och detta i meningen att sammansättningen av personalen med avseende på kön och utländsk bakgrund ska stå i proportion till befolkningen i övrigt. 

När det gäller könsfördelningen är SVT redan i hamn; fördelningen bland de anställda är jämn, med viss övervikt för kvinnor bland cheferna (54 procent mot 46 år 2018). Däremot är andelen med utrikes bakgrund långt ifrån proportionerlig, vilket nu alltså ska korrigeras; år 2014 var denna andel 18,9 procent på företaget, att ställa mot 34 procent av befolkningen i stort. 2017 och 2018 ökade andelen från 21,1 respektive 22,6 procent.

Ansvarig för arbetet med denna Sverigespegling är Seher Yilmaz, tidigare chef för Rättviseförmedlingen, som försåg diverse branscher med långa listor på kvinnor och personer med utländsk bakgrund utifrån föreställningen att personerna på dessa listor annars riskerade att falla offer för systematisk diskriminering. I sina annonser kunde Rättviseförmedlingen skriva sådant som att man söker ”andra än vita män med europeisk bakgrund” och “andra än cis-män”. (Rättviseförmedlingen hade viss vänsterprägel.) 

Nu fortsätter SVT, till synes lika tanklöst, att kategorisera och redovisa människor utifrån idén att rättvisa kan mätas i statistik över representation i förhållande till befolkningsandel. 

Redan det är ett felaktigt antagande. 

Jag förmodar att svensk-iranier är ”överrepresenterade” inom yrken som tandläkare och apotekare Sverige – i förhållande till gruppens andel av befolkningen. Dessa branscher är i så fall inte Sverigespeglande, enligt det synsätt som SVT nu använder sig av.

Före Förintelsen utgjordes en likaledes hög andel av Wiens läkar- och juristkår av judar, i förhållande till minoritetens andel av befolkningen.

Det kan finnas fullt godtagbara sociala och historiska förklaringar till sådan ”överrepresentation”, som inte har att göra med förtryck eller diskriminering. Däremot finns det ett stort mått av aningslöshet bland dem som inte ser riskerna med själva räknandet, kategoriserandet och ambitionen att korrigera siffrorna.

SVT:s huvuduppdrag är för övrigt att producera television för hela befolkningen, vilket kan vara lätt att glömma bort. 

Härom kvällen tittade jag på ett av de där töntiga familjeprogrammen i SVT, som inte kan förlikas med att tittarna består av barn och äldre, och som därför gör allt för att dra till sig den attraktiva målgruppen unga vuxna. Varje töntigt tv-program drabbas någon gång av detta. 

Således fick man se en vuxen man knäppa upp byxorna, böja sig ner och riktigt fläka upp häcken i sändning. 

Kände sig pensionärerna i tv-soffan Sverigespeglade i det tilltaget? 

Kanske SVT skulle ägna den saken en tanke när man får tid över.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.

Publicerad: 30 januari 2020 kl 05:05
Uppdaterad: 31 januari 2020 kl 13:17

Skribent

Paulina Neuding
Europaredaktör på tidskriften Quillette