Bostadsbristen

Efter rean på hyresrätter krävs miljarder i tak-avdrag

I bostadsbristens kölvatten utnyttjas desperata på andrahands- och tredjehandsmarknaden, och hyreskontrakt säljs svart. Där andra svarta marknader stävjats med skattelättnader i form av rut och rot skulle här miljarder till billiga bostäder kunna utgå i form av tak-avdrag.

“Var ska vi bo? Där ska vi bo”, ropade vi i demonstrationerna och pekade på Stockholms slott. Det här föredrog sig på den tiden då allmännyttans hyresrätter reades ut till de boende, som fick chansen att göra privata klipp på det vi alla ägde gemensamt.

Nu finns nästan inga hyresrätter kvar men den nya makten i Stockholm vill ändå krama ur de sista dropparna rimlig bostadspolitik genom att slumpa bort de sista, och samtidigt tillåta fri hyressättning i nyproduktion. Det är svårt att låta bli att känna en strimma ljuv hämnd över att de privatpersoner som en gång skodde sig på det gemensamma nu har flyttfärdiga barn de inte lyckas sparka ur boet eftersom det inte finns några hyresrätter åt dem. Men min största antipati går trots allt till de makthavare som hävdar att utförsäljningen av hyresrätter främjar integration.

“Ockupera slottet, åttahundra rum”, skrek vi i demonstrationstågen men inte bara slottet är rymligt. I de rika stadsdelarna finns pampiga jättevillor som utan problem skulle kunna ombildas till några hyresrätter styck. Om man nu vidhåller att blandade upplåtelseformer är bra för integration, skulle villaombildning spräcka upp de högborgerliga klansamhällen som vuxit fram i stadens närförorter.

Bostadsspekulanternas barn kan nog få flytta hemifrån trots allt, jag sväljer den småsmutsiga känslan av triumf när jag påminner mig om att de med minst pengar har fått det sämre och de med mest bättre. Mamma och pappa har trots allt råd att köpa bo till ungdomarna. Men hur går det för mamma om hon ledsnar på pappa? Har hon haft möjlighet att skaffa sig det beryktade fuck off-kapitalet kan hon ha råd att skilja sig. Men så var det de med minst pengar, som fått det sämre. Där brer trångboddhet och hemlöshet ut sig och kvinnan kan sitta fast i ett ekonomiskt skruvstäd i en relation som i bästa fall bara är kärlekslös men i värsta fall innebär hot eller våld.

I bostadsbristens kölvatten utnyttjas desperata på andrahands- och tredjehandsmarknaden, och hyreskontrakt säljs svart. Där andra svarta marknader stävjats med skattelättnader i form av rut och rot skulle här miljarder till billiga bostäder kunna utgå i form av tak-avdrag.

För hur är det fatt med det samhälle som inte är berett att sörja för möjligheten till tak över huvudet? En fönsterbräda att ställa sin pelargon på, sitt eget namn på dörren. Det behövs inga åttahundra rum, ett räcker för det är mer än inget. Var ska vi bo?

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.