Gymnasieutbildning

”Drömmen om de enkla jobben är just en dröm”

Idag krävs godkända betyg i svenska, engelska och matematik samt minst fem andra ämnen för att få läsa ett yrkesprogram. Detta krav på behörighet vill Liberalerna slopa. Men arbetsgivarna börjar inte efterfråga viss arbetskraft bara för att politikerna skapar en utbildningsväg. Att locka in unga i utbildningar med usla framtidsutsikter är att lura dem.

Frågan om de så kallat enkla jobben är en av svensk politiks brännpunkter just nu. Häromveckan föranledde drömmen om dessa jobb Liberalerna, tillsammans med allianspartierna, att föreslå införandet av tvååriga yrkesprogram på gymnasiet. Idag krävs godkända betyg i svenska, engelska och matematik samt minst fem andra ämnen för att få läsa ett yrkesprogram. Detta krav på behörighet vill Liberalerna slopa.

Förslaget var ett svar på regeringens vilja att återinföra högskolebehörigheten på yrkesgymnasiet. Den togs bort 2011 av den borgerliga regeringen, med det uttalade syftet att göra yrkesprogrammen mer attraktiva. Det blev precis tvärtom. Andelen som började ett yrkesprogram sjönk drastiskt direkt efter reformen. Samtidigt skriker arbetsgivarna efter yrkesutbildad arbetskraft. Det kommer framöver att råda stor brist på gymnasieutbildade i bland annat vården, industrin och byggsektorn.

Däremot: ”Listan över yrken som kommer att ha en svårare arbetsmarknad framöver domineras av jobb som normalt inte kräver någon längre utbildning eller erfarenhet”, skriver Arbetsförmedlingen.

Alltså: den borgerliga drömmen om de enkla jobben är just en dröm. Mod och dumdristighet ligger som bekant ofta nära varandra, och vad Liberalernas ihärdighet i viljan att avlöva yrkesprogrammen ska kallas får andra avgöra. Det är dock ett faktum att Jan Björklunds proklamation om tvååriga yrkeslinjer utan krav på att ha klarat nian inte är performativ: arbetsgivarna börjar inte efterfråga arbetskraften bara för att politikerna skapar utbildningsvägen.

Att locka in unga i utbildningar med usla framtidsutsikter är att lura dem.

Tonåringarna själva fattar detta, vilket är skälet till att så många väljer bort yrkesprogrammen när de inte längre ger högskolebehörighet. Alla ska inte bli akademiker, men uppenbarligen är det få som redan som 15-16-åringar vill stänga dörren för att någon gång läsa vidare.

Det man ska lära sig i grundskolan är kunskaper som alla människor i Sverige behöver. I matematik handlar det i princip om de fyra räknesätten, bråk och procenträkning samt mycket grundläggande geometri och algebra. Det är inte mer avancerat än så. Det är inte hållbart att som Jan Björklund säga till en femtonåring att om du tycker att division är svårt, så behöver du inte lära dig det. Personligen har jag kanske inte haft någon större glädje av Pythagoras sats utanför klassrummets väggar, men på det stora hela behöver man nians matte för att vara en fungerande medborgare i det moderna samhället. Annars riskerar man att bli lurad så fort man går till affären.

Att dessa kunskaper inte är särskilt avancerade innebär också att alla kan lära sig dem. Det är ett allvarligt problem att många inte klarar den grundläggande behörigheten i nian, men inte olösligt. Till en del handlar det om att elever som kommit till Sverige efter skolstart har svårare att klara grundskolan. De behöver mer tid och stöd för att ta igen det de missat. Får de det kommer de också att klara gymnasiebehörigheten, istället för hänvisas till en utbildning som bara leder till arbetslöshet.

Och Sverige blir rikare.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.