Krönika
Skola
20 april 2015 kl 05:45

Denna artikel publicerades för 5 år sedan

Kommunalt veto? Då får kommunalråden skärpa sig

Skribent

Widar Andersson
Chefredaktör och vd för Folkbladet

Det här är en opinionstext

Vänstern har agnat det kommunala friskolevetot med SD-anpassade beten. Det kan bli verklighet. Vilket kanske inte är så tokigt.

Det går bra för Sveriges friskolor. Ungefär 15 procent av grundskoleeleverna och en fjärdedel av gymnasieeleverna har gjort ett aktivt val till en fristående skola. Vilket inte är så konstigt. De allra flesta friskolor håller hög kvalitet, har gott om elever och ser till att Sveriges kunskapsresultat inte dunkar i Pisagolvet alltför hårt.

Flera av de lite större och industriellt uppbyggda utbildningskoncernerna höjer sig dessutom över mängden när Skolinspektionen granskar hur pass väl skolorna sköter sitt strukturerade kvalitetsarbete. Av 40 undersökta kommunala och privata huvudmän är Vittra, Pysslingen, Kunskapsskolan och Internationella Engelska Skolan i en klass för sig själva.

En utomjording som just nu damp ner i den svenska myllan skulle säkerligen fråga sig varför landets regering är så angelägen om att försvåra tillvaron för just dessa framgångsrika skolor? Regeringens aversion mot skolor med hög kvalitet och popularitet går att förklara, men knappast att försvara.

Förklaringarna handlar om politik och gammal förlegad ideologi. Ideologin är vänsterns vanföreställningar om att ett privat aktiebolag som vill ha vinst per definition är oförenligt med välfärd. Politiken är att Socialdemokraterna är parlamentariskt utlämnade åt ett litet parti som är mycket vänster, åt ett Miljöpartiet som är på glid åt gamvänsterhållet och åt borgerliga partier som hellre låter S och friskolorna koka i olja ett tag än vad de är beredda att sträcka ut en förhandlande hand.

Friskolefolk som har varit med ett tag är ärrade. Ilmar Reepalus utredning om företagsförbud/vinststopp är typ den femte statliga utredningen i samma ämne på tjugo år. Det är kort sagt inte så mycket att bry sig om. Vare sig då eller nu har det nämligen funnits någon majoritet i riksdagen för extrem vänsterpolitik. 

När jag talar med friskoleledare blir det dock tydligt för mig att många känner stor oro för att det ”kommunala vetot” mot friskolor ska bli verklighet. Så kan det kanske bli. Vänstern har kryddat förslaget med SD-anpassade beten om grönt ljus för byskolor som kommunen vill lägga ner men som byinnevånarna vill driva vidare. Möjligheten att lägga in ett veto mot muslimska friskolor är också lockande för SD. Det finns därför en majoritet i riksdagen för en eventuell lag som ger kommunen hela makten att säga ja eller nej till en friskolestart.

Jag tror för min del att ett ”avgörande inflytande” för kommunen inte är så tokigt. Nu vet kommunerna att det är staten som bestämmer. De kan därför sitta i ett hörn och hojta nej lite hur som helst.

Har kommunen istället hela makten så behöver kommunalråden skärpa sig. De tvingas försvara för sina medborgare varför de säger nej när någon av Sveriges bästa skolor vill starta i kommunen.

Inte minst i kommuner som driver många svagpresterande skolor kan det bli en tuff uppförsbacke för nejsägarna. Att komma dragande med någon 1800-talsideologi som försvar lär inte bita på föräldrar som vill ha bättre skolor för sina barn.  

Ideologin är vänsterns vanföreställningar om att ett privat aktiebolag som vill ha vinst per definition är oförenligt med välfärd.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.

Publicerad: 20 april 2015 kl 05:45
Uppdaterad: 21 april 2015 kl 15:54

Skribent

Widar Andersson
Chefredaktör och vd för Folkbladet