Krönika
Vaccinationer
11 maj 2020 kl 05:15

Covid-19 lär bli en barnsjukdom

Skribent

Mats Reimer
krönikör och barnläkare i Mölnlycke

Det här är en opinionstext

Att smittas av coronavirus är som att spela rysk roulette, där inte bara ålder och riskfaktorer påverkar utfallet, utan även slumpen. Även den som är ung och frisk kan dra en nitlott, men det kommer nästan aldrig hända barn.

Covid-19 kommer sannolikt vara vår följeslagare för alltid. Men när de flesta vuxna blivit immuna på ena eller andra sättet, kommer den nog bli en av alla de barnsjukdomar man i regel avverkar före skolstart. Då det är så sällsynt att barn blir allvarligt sjuka av coronavirus kommer knappast barn att vaccineras förrän det vaccin vi väntar på är lika utprovat och säkert som dagens BVC-vacciner.

Att barn knappt märker av en del virus som gör vuxna rejält sjuka är väl känt sedan tidigare. Smittsam gulsot, hepatit A, sprids via avföring. Så länge som den hygieniska standarden är låg infekteras man i späd ålder och är därefter immun. Blöjbarn märker knappt av infektionen medan vuxna får gulsot, någon gång allvarlig leversvikt.

Hepatit A blir alltså ett problem först när sanitära förhållanden förbättras något, så att en del inte smittas i barndomen utan först senare. Den som vuxit upp i ett modernt land och sedan reser till världens fattigare länder gör klokt i att vaccinera sig mot gulsot; det finns ett bra kombinationsvaccin mot hepatit A och B.

När våra egna barn var små fanns inte något vaccin mot vattkoppor i Sverige. Jag valde därför att mer eller mindre kontrollerat utsätta mina barn för den smittan. Dels för att sjukdomen är lindrigare i barndomen, dels för att risken för komplikationer är lägre om man smittas av en liten dos från en tillfällig kontakt än av en stor dos virus från ett syskon man lever tätt intill.

Det finns numera vaccin mot vattkoppor, men till skillnad från i USA rekommenderas inte detta vaccin till alla svenska barn. Innan USA började vaccinera dog där ungefär hundra barn per år av komplikationer till vattkopporna (i regel bakterieinfektion via såren i huden). I vart fall verkar det klokt att vaccinera sig som ung vuxen om man inte fått sjukdomen som barn.

En kollega till mig insjuknade i vattkoppor när hen var jour på en barnklinik och hade rondat både på neonatalavdelningen och onkologen, vilket utsatt nyfödda och cancersjuka barn för smittrisk. Det kostade en smärre förmögenhet att gardera de sköraste patienterna genom att tillföra skyddande antikroppar för att neutralisera eventuell smitta. (Detta var så länge sedan att varken vattkoppsvaccin eller antivirala läkemedel var godkända i Sverige.) Barnläkaren blev själv så sjuk att hen fick läggas in på infektionskliniken.

Covid-19 kan ge allt från noll symtom, via förkylning och lunginflammation, till multiorgansvikt och död. Inte heller det är helt unikt, även de i regel rätt harmlösa virus som ger körtelfeber eller munsår kan döda enstaka tidigare friska personer. Den här säsongen har vanlig influensa tagit livet av fyra svenskar yngre än 40 år, och i Norge dog två högstadieelever.

Ett antal föräldrar till barn med astma har vänt sig till vår barnmottagning, oroliga för Covid-19. Mitt svar är att om de inte brukar oroa sig för om barnet ska få influensa finns det än mindre anledning att oroa sig för coronavirus vad barnen beträffar. Att smittas av coronavirus är som att spela rysk roulette, där inte bara ålder och riskfaktorer påverkar utfallet, utan även slumpen. Även den som är ung och frisk kan dra en nitlott, men det kommer nästan aldrig hända barn.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.

Publicerad: 11 maj 2020 kl 05:15
Uppdaterad: 11 maj 2020 kl 05:10

Skribent

Mats Reimer
krönikör och barnläkare i Mölnlycke