Krönika
Coronaviruset
9 april 2020 kl 05:00

Coronaupplopp vore ett mardrömsscenario

Skribent

Paulina Neuding
Europaredaktör på tidskriften Quillette

Det här är en opinionstext

Coronaupplopp i svenska utanförskapsområden eller på sjukhusen är ett av de stormmoln som syns i kikarsiktet nu. Hur skyddar vi boende och blåljuspersonal under en pågående pandemi? 

Det finns risker som ingen kan förutse i förväg. Blixtar från klar himmel. Svarta svanar. Däremot går det inte att hävda i efterhand att man blivit överraskad av utfall som var sannolika från början. 

Det har hävdats att svensk kultur skyddar svenska åldringar på ett unikt sätt i den pandemi vi befinner oss. Vi bor inte i generationsboenden, våra äldre är redan isolerade som de är, har det hetat. 

Men hävdar man det bortser man – bland annat – från de täta band som finns mellan åldringar genom hemtjänsten och på äldreboenden. 

Virologen och författaren Lena Einhorn har beskrivit varför risken för smitta via hemtjänsten varit betydande, och varför det finns goda skäl att anta att åldringar redan har smittats – och avlidit – genom kontakt med hemtjänsten. 

”Det är uppenbarligen inte en tillräcklig försiktighetsåtgärd att hemtjänstpersonal ombeds att inte arbeta om de har förkylningssymptom. Anledningen är förstås att coronavirusinfektion ofta är symptomfri – alldeles särskilt hos yngre människor. … Studier har dessutom klarlagt att smittöverföring kan ske även från symptomfria bärare av coronaviruset,” observerar Einhorn med referenser till forskning.  

Man kan tillägga att personalrotationen i hemtjänsten är en riskfaktor i sig. En genomsnittlig brukare i hemtjänsten möter femton olika anställda under en vanlig tvåveckorsperiod, enligt statistik från Sveriges Kommuner och Regioner. Man behöver inte ställa upp avancerade epidemiologiska modeller för att förstå vad som kan ske med bara ett fåtal superspridare.

Allt detta är förutsebart nu, och var fullt förutsebart innan smittan spreds på svenska äldreboenden och genom hemtjänstpersonal.

En annan sak som ligger i korten, och som ingen ansvarig bör tillåta sig att överraskas av: Utsatta områden i Stockholm har hittills drabbats särskilt av pandemin, inte minst på grund av trångboddhet i små lägenheter och andra utslag av fattigdom. I bland annat Frankrike syns ett liknande mönster med kraftig överrepresentation av sjuka i utsatta områden. Och precis som där måste myndigheterna redan nu beakta risken för social oro när de sjuka blir fler och sjukvården allt mer belastad. 

Det har tidigare förekommit alltifrån hotfulla situationer till fullskaliga upplopp i anslutning till vårdmottagningar och i samband med ambulansutryckningar i Sverige. Nu förbereder vi oss på en situation där många svårt sjuka människor i värsta fall inte kan få hjälp – där ambulansen inte kommer, och där de äldsta eller sjukaste väljs bort på förhand. Det finns en risk att sådana händelser fungerar som en tändande gnista för oroligheter, särskilt i områden där sådant inträffat förut. 

Coronaupplopp i svenska utanförskapsområden eller på sjukhusen vore ett mardrömsscenario, men det är ett av de stormmoln som syns i kikarsiktet nu. Hur skyddar vi boende och blåljuspersonal om något som liknar tidigare upplopp utbryter under en pågående pandemi? 

För sådant måste det finnas en plan – redan nu. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.

Publicerad: 9 april 2020 kl 05:00

Skribent

Paulina Neuding
Europaredaktör på tidskriften Quillette