Demokrati

Bryr sig djuren om politisk tillhörighet?

Organisationskulturen i Djurens Rätt verkar inte höra hemma i mellanmjölkens land. 15–20 anställda har mer eller mindre frivilligt slutat.

Djurens Rätt, Sveriges största djurrättsorganisation med 40 000 medlemmar, beslutade vid senaste riksstämman att förtroendevalda Sverigedemokrater inte ska ha ledande roller i organisationen. Richard Jomshof, riksdagsledamot för SD och vegetarian sedan 25 år, är upprörd och säger nu upp sitt medlemskap. 

– Jag tror inte att djuren bryr sig om deras välgörare är sverigedemokrater eller vänsterpartister, säger Jomshof.

SD har lagt fram många motioner om djurrätt, bland annat om skärpta straff för djurplågeri, införande av nationell djurskyddspolis och striktare regler för djurcirkusar. 

Djurens Rätt kallar sig inkluderande, demokratisk och politiskt obunden antivåldsrörelse, som inte delar några värderingar med ideologier, partier och föreningar som kan förknippas med rasism, nazism, främlingsfientlighet eller andra extrema åsikter som strider mot dess värdegrund.

– Arbetet för djuren bedrivs av människor. Då behövs det också en värdegrund, som gör att de här människorna som ska göra arbetet för djuren känner sig välkomna och trygga i att vara med i Djurens Rätt. Det är bakgrunden till att vi har fattat det här beslutet, uppger Benny Andersson, verksamhetschef vid Djurens Rätt. 

Skrapar man lite på ytan framträder ett konflikt mellan två parter som båda anklagar varandra för ytterlighetsuppfattningar. 

Den 30 december 2017 twittrade Jomshof att en "radikal veganfalang" toppstyr organisationen och länkade till en intervju i Land där Djurens Rätts organisationstidnings tidigare chefredaktör Jonas Nilsson berättar hur organisationens veganer har bestämt att det inte får finnas animaliska livsmedel på huvudkontoret i Stockholm.  

Djurens Rätts policy är att inte anställa köttätare, men på senare år har renlevnaden blivit strängare. Rekommendationen är att leva som vegan, alltså inte använda vare sig mat eller andra produkter med animaliskt ursprung. Anställda som tagit mjölk i kaffet har blivit uppläxade och papperskorgar har letats igenom i jakt på mjölkchoklad och liknande. 

Så mycket för att vara inkluderande och få människor att känna sig trygga och välkomna. 

Jonas Nilsson berättar också hur han och 15–20 andra anställda mer eller mindre frivilligt har lämnat organisationen – en del har blivit utköpta för dyra pengar. Avhoppare har på nätet publicerat ett omfattande material där den nuvarande ledningen kritiseras för maktmissbruk, manipulation av medlemstalet, ekonomiska oegentligheter och stora arbetsmiljöproblem.

Djurens Rätt är förutom i Jordbruksverkets referensgrupper representerad i djurskyddsrådet, vetenskapliga rådet och de djurförsöksetiska nämnderna. Organisationen är en återkommande remissinstans i djurskyddsfrågor. 

Djurens Rätt vill stoppa all form av djuruppfödning i syfte att tillverka livsmedel eller andra produkter för mänskligt bruk. De vill även stoppa uppfödning av fisk och jakt på vilda djur. 

Jomshof har avslutat sitt medlemskap. Oavsett partitillhörighet kan fler som inte känner sig bekväma med Djurens Rätts mer aktivistiska hållning komma att göra detsamma.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.