Psykiatri

Bris agerar alla goda gåvors givare

Bris vill att Barn och Ungdomspsykiatrin bättre ska leva upp till vårdgarantin, i synnerhet när det gäller nyanlända minderåriga. Det är lätt att hålla med, men samtidigt lobbar Bris för ökat flyktingmottagande utan hänsyn till välfärdens kapacitet. Det går inte ihop. 

Gästkrönika

Bris, Barnens rätt i samhället, fyllde 45 år i fjor. Bris kurativa stöd efterfrågas mer än någonsin, vilket speglar Folkhälsomyndighetens rapporter om att psykisk ohälsa bland unga ökar. Den 28 september larmade SKL i ett pressmeddelande att köerna inom Barn- och ungdomspsykiatrin blir längre.

”Den nuvarande kombinationen av ökat söktryck och svårigheter att rekrytera personal gör att några landsting nu för första gången upplever att man har väntetider som inte ryms inom den förstärkta vårdgarantin.”

P4 Stockholm rapporterade i somras om ett (av många) skräckexempel. BUP Brommaplan tar bara emot självmordsbenägna barn och försöker ”mota bort” resten. Orsaken är personalbrist. Bris arbetar för att BUP ska ges förutsättningar att leva upp till vårdgarantin i hela landet. Men parallellt driver organisationen en högljudd agenda som leder till ökat tryck på psykiatrin.

I veckan lanserade Bris rapporten Barn som flytt – en riskgrupp för psykisk ohälsa. Forskning pekar på att många nyanlända minderåriga plågas av trauman innan, under och efter flykten. En ny studie som gjorts i primärvården i Uppsala visar att 76 procent av ensamkommande barn testades positivt för posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Bris kräver att primärvården och elevhälsan stärks för att identifiera och slussa vidare asylsökande barn till specialistvård inom BUP.

Rapporten riktar skarp kritik mot tillfälliga uppehållstillstånd och begränsad rätt till anhöriginvandring. Generalsekreterare Magnus Jägerskog har ifrågasatt åtstramningarna i olika debattinlägg. Inför omröstningen om den tillfälliga asyllagen uppmanade han riksdagens ledamöter att rösta nej (Dagens Samhälle 15/6 2016).

Att sjuka barn ges vård är en fråga om anständighet och ytterst svensk lag. Problemet är att Bris lobbar för ökat flyktingmottagande utan hänsyn till välfärdens kapacitet och undanträngningseffekter. Magnus Jägerskog är civilekonom och borde inse sambandet mellan utbud och efterfrågan. Det går inte att klona vårdpersonal om vårdbehoven ökar.

Bris verkar ha missat SKL:s senaste nationella kartläggning av BUP. Nästan alla landsting har svårigheter. Dalarna är ett exempel:

”Under 2016 hade BUP en ökad arbetsbelastning på grund av ökat inflöde med 21 procent i kombination med rekryteringssvårigheter. Periodvis under året har öppenvårdsmottagningar och heldygnsvård befunnit sig i allvarlig kris beroende på bemanningsbrist. Det finns ett stort antal vakanser och en svårighet i att rekrytera till alla yrkeskategorier, främst psykologer och läkare.”

När allt fler barn mår dåligt höjs ribban för att få hjälp. Antalet självmord i Sverige har sjunkit de senaste decennierna utom bland unga. Fyra av tio samtal till Bris berör ångest, självdestruktivitet och suicidtankar. Barn berättar om hur de skadar sig själva genom att bränna sig, slå knogarna blodiga eller utsätta sig för sexuellt våld.

Bris behöver slå upp begreppet samhällskontrakt i en ordbok och upphöra att vara alla goda gåvors enögda givare. Den svenska välfärdsstatens prioritet måste först och främst vara dess minsta medborgare. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.