Turerna kring NKS Hela debatten

Borgerliga partier förstår inte marknaden – alls

Hur kan de politiska partier som är mest marknadspositiva om och om igen så gravt missförstå hur marknader fungerar, frågar Marika Lindgren Åsbrink i sin krönika.

De borgerliga partierna är ansvariga för en lång rad kopiöst usla affärer: Nuon, som kostade Vattenfall 53 miljarder. De ökända avknoppningarna, då exempelvis ett knippe förskolor och hemtjänster i Stockholm såldes för 3,4 miljoner kronor – medan det verkliga värdet beräknades till 81,7 miljoner kronor.

Många av de största borgerliga reformerna de senaste decennierna har gått ut på att göra marknad av offentlig verksamhet. Oftast har det inte blivit som man tänkt. Ett exempel är friskolesystemet, som inte höjt några skolresultat men väl berikat ett antal aktieägare.

Etableringslotsarna, privata aktörer som i ett valfrihetssystem skulle hjälpa nyanlända att hitta jobb och komma in i samhället. Facit blev en kostnad på en halv miljard kronor om året, nästan ingen kom i jobb, men ett antal av aktörerna visade sig både oseriösa och ibland rent kriminella (det rapporterades exempelvis om rekryteringsförsök till IS).

Och så nu NKS (Nya Karolinska Solna). En skandal som pågått i åratal men ändå aldrig tar slut: Hur bygget fördyras med åtskilliga miljarder (vilket gör att byggnaden nu är trettonde dyrast i världen), försenas med flera år. Rapporter om politikers och tjänstemäns alltför nära samarbeten med konsulter och privata intressen, nu senast genom att finanslandstingsrådet Irene Svenonius (M) utreds för jäv. Och i krisens följd: personalflykt, vårdköer och hot mot patientsäkerheten.

Exakt inget av detta är överraskande för den som kan något om marknader. Inget. Tvärtom är det precis vad man kan förvänta sig. Till skillnad från politiskt styrd verksamhet, där målkonflikter alltid föreligger, har ett företag ett enda överordnat mål: vinst. Men vinst kan uppnås på en mängd sätt som inte är bra för samhället eller skattebetalarna. Exempelvis genom att spara på personalen (vilket förklarar vinstsyftande friskolors lägre lärartäthet). Eller genom att försöka lura ersättningssystemen (vilket förekom bland etableringslotsarna, liksom regelbundet i andra marknadiserade välfärdsverksamheter som LSS, vårdvalet, hemtjänsten med mera). Och varför en OPS-lösning (offentlig-privat samverkan) som Nya Karolinska över huvud taget ska komma till stånd är obegripligt, när det är billigare för det offentliga att låna pengar än för privata företag.

I många verksamheter blir utfallet det bästa om vinstintresset styr. I andra blir det inte det. Det är verkligen inte mer komplicerat än så. Det Socialdemokraterna under lång tid pragmatiskt lyckades med var att bygga ett samhälle där man använde marknadskrafterna där de gav bäst resultat och offentlig logik där den gav bäst resultat. Blandekonomin kräver sin förståelse för båda.

Borgerligheten saknar denna förståelse. Därför går deras flaggskepp i kvav, ett efter ett. För svaret på denna krönikas inledande fråga kan bara vara ett: för att kunna vara så dogmatiskt marknadstroende som den sentida borgerligheten, måste det vara en förutsättning att faktiskt inte förstå marknaden. Alls. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.