Krönika
Infrastruktur
10 juni 2014 kl 07:00

Denna artikel publicerades för 6 år sedan

En typisk hyresgäst i Stockholm är inte svag

Hyresgästföreningen har fel. Forskning visar att marknadshyror inte ökar segregationen. När ska beslutsfattare börja lyssna på forskning - och på sina väljare?

Två forskare, Björn Fjæstad och Jenny Björkman, skrev häromdagen att drygt hälften av folket vill att vi inför marknadsanpassade hyror. Allianssympatisörerna är föga oväntat mest positiva: 70 procent av dem är för marknadshyror. Bland de rödgröna sympatisörerna är 41 procent det, vilket ändå måste sägas vara en hyfsad siffra (DN, 7/6). Den som lyssnar på den politiska bostadsdebatten kan lätt få intrycket att ungefär 99 procent av befolkningen är emot en friare hyressättning.

Inte minst bidrar Hyresgästföreningen till den bilden, vars duktiga ordförande Barbro Engman flitigt debatterar mot marknadshyror. Ett återkommande argument är att segregationen skulle öka. Engman har på sin blogg frågat: ”På vilket sätt skulle marknadshyror minska segregationen?”, och när marknadsvänner ändå “är i farten” undrar Engman hur det ska bli med människor som inte har råd att bo kvar i sina lägenheter.

Det är en bra fråga, som så många debattörer tidigare säger jag: behåll nuvarande hyreskontrakt, förändra successivt. Hyror i mindre attraktiva områden får gärna sänkas, men hyror i attraktiva områden ska inte tillåtas skena iväg över en natt. Hyresgästföreningens medlemmar i Stockholms innerstad, med kraftigt subventionerade hyror i dagsläget, ska med andra ord inte behöva känna oro.

Så om jag tillåts bolla över frågan till Hyresgästföreningen: På vilket sätt minskar hyresregleringen segregationen? Forskarsverige ger svar. 

Hans Lind, professor vid avdelningen för Bygg- och fastighetsekonomi vid KTH, påpekade tidigt att hyresregleringen inte dämpar bostadssegregation. I det avseendet fungerar inte regleringen som tänkt. Cecilia Enström Öst, Bo Söderberg och Mats Wilhelmsson, vid Institutet för bostads- och urbanforskning, har kommit fram till att hyresmarknaden i Stockholm är mer segregerad – sett till ålder, utbildning och etnisk bakgrund – än vad bostadsrättsmarknaden är.

Forskartrions resultat visar att ”den typiska innehavaren av en hyresrätt i Stockholms innerstad är högutbildad, äldre, infödd och med hyfsat hög inkomst medan populationen i ytterområdena i högre grad utgörs av småbarnshushåll och invandrare.” (Bofast, 11/9 2012). Om syftet är att ge barnfamiljer, invandrare och nyanlända på bostadsmarknaden möjligheter att bo mer attraktivt är ”bruksvärdessystemet ett mycket trubbigt, och möjligen ett direkt kontraproduktiv redskap”, konstaterar de. 

En studie från Handelshögskolan kom även den fram till att ”den reglerade hyresmarknaden är mer segregerad än den fria bostadsrättsmarknaden, och då särskilt när det gäller härkomstsegregation” (Bogren, Fridell, 2006). Anders Lindbom vid Uppsala universitet har påpekat att den som vill behålla allmännyttiga bostäder i attraktiva lägen, för att bekämpa bostadssegregationen, borde söka en annan fördelningsprincip än dagens. Listan kan göras lång.

När lyssnar politiker och beslutsfattare? Den som tror att hyresregleringen gynnar ”svaga grupper” eller motverkar segregation är faktiskt ute och cyklar.

Forskartrions resultat visar att ”den typiska innehavaren av en hyresrätt i Stockholms innerstad är högutbildad, äldre, infödd och med hyfsat hög inkomst medan populationen i ytterområdena i högre grad utgörs av småbarnshushåll och invandrare.”

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.

Publicerad: 10 juni 2014 kl 07:00
Uppdaterad: 18 maj 2015 kl 10:30