Vissa historier kan liksom stå och hoppa framför journalistkåren utan att bli upplockade. Frågan om Migrationsverkets sista prognos före valet är en sådan liten dråplighet. Var det verket som försökte hjälpa regeringen och minimera uppmärksamheten för en brännbar rapport i valrörelsen genom att släppa den på en söndag?
Läs också uppföljningen
Teorin framfördes från många håll på sociala medier och antyddes bland annat av Moderaternas Hanif Bali. Men Dagens Nyheters omtalade faktagranskning visste bättre. Rapporteringsdatumen finns i regleringsbrevet för myndigheten och sätts av regeringen, kunde DN förklara. Och dessutom ”infaller inget av de övriga datumen 2018 på en helgdag”. Hur nu det skulle tala emot att söndagssläppet i juli var udda och motiverat av valrörelsen?
Men att regeringen sätter deadline för Migrationsverkets prognos på en helgdag är mer udda än så. Det har nämligen aldrig tidigare inträffat. Händelsen är unik. Att Migrationsverket ska släppa fem kostnadsprognoser under året är en ordning som funnits sedan 2007. Under dessa elva år har 59 prognoser släppts. Före juli 2018 hade ingen av dem släppts på en helgdag. Noll. Det är inte det minsta förvånande, men understryker att det är uppseendeväckande när det händer för första gången.
Att ta reda på en sådan sak är verkligen inte svårt. Det tog mig inte ens 40 minuter en lördagmorgon att göra en lista på släppdatumen. Minstingen som vaknat tidigt hann knappt kolla färdigt på Greta Gris. Allt som krävs är att man ens bryr sig om att ställa frågan.
Det är där jag blir fundersam. Det borde vara givet för en journalist. ”Släppt på en söndag? Va?! Har det hänt förut?” Jag föreställde mig att slingrigt beteende från bevakningsobjekt vore något som skulle utlösa misstänksamhet och göra journalistkåren extra bitsk. Men att en av de hetaste myndighetsrapporterna för första gången någonsin släppts på en helgdag inför valrörelsen verkade inte väcka några följdfrågor eller noteras. Istället gjorde den största morgontidningen miner över att det snackats om det i sociala medier.
Så vem var det som bestämde att rapporten nu skulle släppas på en söndag? Synd att ingen kontaktade regeringskansliet för att ta reda på det. Nä, det är inte Årets Stora Fråga, men ointressant är den inte heller. Det är förfärligt svårt att värja sig från misstanken att regeringskansliet har låtit omsorg om valrörelsen påverka hur man lägger upp återrapporteringen från myndigheten. Är det vettigt? Har det hänt förut eller på fler områden?
Ja det är sant att rapportdatumen bestäms i regleringsbrevet, inte av Migrationsverket. Men nog undrar man vad de sa på verket när de fick regleringsbrevet och såg att rapporten i juli var satt till en helgdag – något som inte inträffat under de elva år som prognoserna gjorts. Den första tanken borde varit att det måste vara ett skrivfel i regleringsbrevet. Ringde de inte till departementet och kollade? Frågade de inte: Eh, på en söndag? Varför då?
Visst undrar man. Även om detta kanske inte är årets stora fråga, så är den återkommande oförmågan att göra sådana självklara journalistiska uppföljningar däremot ett verkligt bekymmer.
Uppdatering 2018-08-14:
Caspian Rehbinder har förtjänstfullt uppmärksammat mig på ännu äldre prognoser, som även dessa genomgående har släppts på vardagar – åtminstone sedan 2003 och 77 stycken till antalet som föregick årets juliprognos. Det understryker än mer hur starkt avvikande det är med instruktionen att släppa en prognos på en helgdag.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.