Även skolforskarnas spekulationer lär behövas

Solida data kommer inte kunna ge oss alla svar om skolresultatens ras, men den allvarliga situationen kräver ändå att skolforskare repar mod och ger oss sina bedömingar så långt det bara är möjligt.

Nedgången i svensk skola är otvivelaktig. Den sker på alla nivåer, i alla ämnen och för alla elevgrupper. Ingen grupp sjunker särskilt mycket mer än någon annan – prestationerna går ned både bland de starkaste och svagaste eleverna.

Det har pågått länge dessutom. Tappet tycks inledas redan i slutet av 1980-talet, alltså före de stora skolreformerna. Dessa kan ha förstärkt fallet, men det kan inte vara de som satte igång det. Och utförsbacken börjar redan i elevernas unga år, på lågstadiet, kanske redan i förskolan. Kanske finns orsaken till och med utanför skolan.

Förra veckan arrangerade Institutet för näringslivsforskning ett seminarium om kunskapsläget inom den utbildningsekonomiska skolforskningen, lika informativt som obehagligt att lyssna till. Det var Björn Öckert, docent vid IFAU som gav den inledande beskrivningen av skolans nedåtspiral. Det finns förstås nyanser, men den övriga forskarpanelen, Karin Edmark, Gabriel Heller Sahlgren och Jonas Vlachos, gav en i stort instämmande bild.

Panikkänslor är naturliga. Ett allvarligt samhällsproblem kombineras med djupt bristfälliga data. Behovet av svar är så långt mycket större än vad expertisen kan leverera. Det är först nyligen som det ens finns detaljerade uppgifter om vilka skolor elever går på och hur deras kunskaper utvecklas under skolgången.

Mönstret som framträder är ett långvarigt, allomfattande och eskalerande systemproblem i skolan. Dagens skoldebatt synes vara missriktad i sin detaljfixering.

Jag ser bilden av ett fartyg som tar in vatten. Slagsidan märks i hela skeppet, det rinner in vatten mest överallt. Ändå är det som om diskussionen gäller läget i olika delar av fartyget. Kanske är det lite bättre längre fram i fartyget? Kanske är det bättre för passagerare som får byta hytter med varandra? Eller sämre? Har något däck drabbats särskilt mycket av vattnet som tränger in? Har kaptenen någon påverkan kanske?

Spelar skolvalet någon roll? Möjligen, kanske inte. Friskolor? Tveksamt. Svagare kunskaper hos nyare lärargenerationer? Onekligen, men vilken effekt det har är däremot mer otydligt. Olika lärare passar för olika elever. Mätbara standardförklaringar studeras och befinns ha en viss kanske-kanske-inte effekt på marginalen. Det finns snäva gränser för vad som kan undersökas vetenskapligt med rigorösa metoder. Vetenskapens lampa når bara så långt.

Men vad gör vi om den centrala förklaringen ligger bortom det som är åtkomligt med rigorösa metoder? Panelen får frågan om inte nedgången beror på ”flummet”? Det skrattas lite. ”Flum” är ju i sig en så flummig och knökig förklaring.

Men snart nog resonerar Gabriel Heller Sahlgren om varför det nog ändå kan vara just i de trakterna man hittar en mer djupgående orsak till vad som hänt. Hur skolpedagogiken förändrades, inspirerad av Rousseau, och besjälades av tanken att inlärning ska handla mer om lust än om flit och disciplin. Fria arbeten, loggböcker och självstudier.

Elevernas kunskapsfall kombineras med ökad trivsel och självförtroende. Allt mer gillar de skolan där de lär sig allt mindre. Här står vi inför det verkliga och obehagliga skolvalet.

Men detta är spekulationer som inte kan ledas i bevis, säger panelen. Här saknas statistiskt signifikanta resultat och solida data. Som forskare går man ogärna där lampan inte kan lysa.

Det är vetenskapligt oklanderligt och försiktigt, men samtidigt blir det fegt i en allvarlig situation. För samhället behöver få deras bedömningar även av dessa riktigt stora men ack så omätbara faktorer.

Men de kan inte studeras rigoröst? Nej, men om man inte kan uppnå än mer indiciebaserade bedömningar är ingen annan är bättre skickad att göra de bedömningarna än den rigoröse forskaren. Hjälp oss att treva även dit lampan inte når om det kan finnas viktiga svar där.

Elevernas kunskapsfall kombineras med ökad trivsel och självförtroende. Allt mer gillar de skolan där de lär sig allt mindre.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.