60 000 nysvenskar om året räcker inte

Invandringen måste vara hög även i framtiden, annars kommer Sverige drabbas av stora problem. Inte minst kommer små och medelstora kommuner få brist på arbetskraft

Nej, alla ni konspirationsteoretiker där ute: de här uppgifterna kommer inte från någon snabbt ihopkrafsad krönika från någon ur PK-maffian.

Detta är kalla fakta. De finns i en rapport publicerad av Arbetsförmedlingen. Rapporten har det snustorra namnet ”Globaliseringens effekter på lokala arbetsmarknader i Sverige.”

I rapporten konstateras först att globaliseringen under de senaste 25 åren har förändrat Sverige i grunden. Vi har blivit mer exportberoende. 1992 utgjorde exporten 27 procent av Sveriges BNP. 2015 var motsvarande andel 45 procent. Utvecklingen ställer allt högre krav att arbetskraften är välutbildad.

Samtidigt har många jobb som kräver medelhög utbildning rationaliserats bort. I den anglosaxiska debatten brukar den här utvecklingen kallas ”middle class squeeze”. Medelklassen kläms åt av globaliseringen.

Men i små och medelstora svenska kommuner ser det lite annorlunda ut.

Där är det största problemet under de kommande 15 åren i stället en växande brist på arbetskraft. Eftersom urbaniseringen fortsätter kommer allt fler i åldersgruppen 16-64 år att bo i de större städerna. ”Fram till 2030 kan glesbygden ha tappat nära en tredjedel av sin befolkning i arbetsför ålder, om man jämför med år 2000”, konstaterar Arbetsförmedlingen.

Det är (bland annat) därför invandringen behövs. För att det ska finnas någon som kan ta jobben i våra mindre kommuner. För att någon ska finnas där när föräldrarna till de som flyttat in till tillväxtcentrumen behöver läggas in på vårdhem. För att någon ska söka till lärartjänsterna som blir lediga när dagens lärare går i pension.

För att någon ska jobba i de industrier som trots allt finns kvar.

Arbetsförmedlingen bedömer att det behöver komma minst 60 000 personer om året till Sverige under de kommande decennierna för att det inte ska bli brist på arbetskraft.

Samtidigt konstaterar rapporten att det inte räcker med ny arbetskraft.

Redan i dag är den så kallade ”matchningen” kass. Många har en hög utbildning med sig från ett annat land men jobbar med något som inte kräver den sortens kompetens. Det gäller särskilt i små kommuner. Valideringen av utbildning tar fortfarande för lång tid och integrationen går för långsamt.

Även bland de som gått hela sin utbildningstid i Sverige blir matchningen ofta fel. Ungdomar söker inte utbildningar inom de områden där jobben kommer finnas.

Det säger sig självt att detta blir en av politikens främsta utmaningar i framtiden.

Det kommer kräva stora resurser och samordning mellan arbetsmarknadspolitiken, kommunerna och utbildningssystemet.

Det kommer kosta. Men det är också ett faktum att priset för ett misslyckande är ännu högre.

Ett Sverige som slits isär ännu mer? På ena sidan välmående tillväxtcentrum, på den andra en avfolkad och fattig landsbygd.

Går det ens att beräkna kostnaden för en sådan utveckling?

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten för.