Debattsvepet 11 jan

Pandemin får inte bli en ursäkt för att utöka EU:s befogenheter på hälso- och sjukvårdsområdet. Det skriver kristdemokraterna Désirée Pethrus och Acko Ankarberg Johansson som uppmanar regeringen att tydligt verka för att hälso- och sjukvården ska förbli en nationell kompetens.

(9/1) Ett krisavtal innebär förvisso mer pengar i plånboken för oss arbetstagare, men det är en klen tröst när tiden för återhämtning försvinner, samvetsstressen dunkar på, och utmattningen sprider sig. Det skriver fyra företrädare för Kommunal i Skåne.

(10/1) Bäste Stefan Löfven, för oss alla, ta ditt ansvar och se till att vi, för den fortsatta pandemibekämpningen, får ett omdömesgillt och empatiskt ledarskap, som på ett transparent sätt kan använda tvingande åtgärder som situationen nu är kräver, skriver Stefan Hanson, infektionsläkare.

(9/1) Ove Joanson: Att våra dödstal ligger i världstoppen är numera välkänt – och nu hotar ett vaccindebacle. Nu avtecknar sig nästa katastrof i Sveriges hantering av covidpandemin. Och journalistiken definierar sin roll som passiv vidareförmedlare av myndigheternas budskap och klarar inte sin uppgift att granska och ifrågasätta och är därmed medskyldig.

Under coronapandemin har regeringen gömt sig bakom myndigheter och återkommande skyllt sina tillkortakommanden på kommuner och regioner. Om det är så det fungerar när en civil kris drabbar Sverige – vad händer då vid ett fientligt angrepp? Den nationella krisledningen måste byggas upp från grunden, skriver Ulf Kristersson (M) och Pål Jonson (M).

Det oändliga ältandet om friskolornas vara eller icke vara har gjort debatten alldeles för grund och enahanda. Låt oss nu, 28 år efter friskolereformen, föra en sansad och konstruktiv debatt om förändringar i skolsystemet med syfte att öka likvärdigheten och ge våra elever den bästa starten i livet, skriver 20 skolpolitiker i Liberalerna.

(10/1) Flumskolans företrädare har anfört, och fortsätter göra det, att betyg kan skada barnet. Men detta är att blanda ihop människovärde med bedömning av en prestation, skriver Barbara Bergström, grundare av Internationella Engelska Skolan.

(9/1) Man kan vara negativt inställd till det fria skolvalet av olika skäl. Men man lär bli mycket besviken om man lägger ned det nuvarande systemet med förhoppning om att få en mindre segregerad skola, skriver två forskare.

Lönerna släpar med tusentals kronor. En minskning i lärartäthet bland friskolor sammanfaller dessutom med koncern­ernas expansion. Marknadsmekanismerna skadar den svenska skolan, skriver Gunilla Svantorp (S) ordförande i utbildningsutskottet.

För barn och unga som lever i utsatthet är skolan det viktigaste andrummet de har. Därför måste regeringen och skolan gemensamt ta ansvar för att lindra de sociala effekterna när skolor nu stänger sina dörrar, skriver Rädda Barnens generalsekreterare Helena Thybell.

Två fastighetsexperter: Det är en dramatisk nedgång som har passerat i det närmaste obemärkt förbi och utan någon större debatt. Småhusbyggandet har i det tysta fallit dramatiskt det senaste decenniet samtidigt som hyres- och bostadsrättproduktionen har ökat kraftigt. Vilka förklaringar finns? Är det en önskvärd utveckling sett till hur hushållen vill bo och vad säger egentligen forskningen? Det är nog dags för en egnahemsrörelse 2.0, skriver Robert Boije, SBAB, och Fredrik Kopsch, LTH.

(10/1) Det krävs en synnerligen cynisk och hänsynslös inställning för att medvetet stjäla pengar som egentligen är menade att gå till personer i utsatta situationer. Det är dags att sätta stopp för bidragsfusket en gång för alla, skriver SD-riksdagsledamöterna Julia Kronlid, Linda Lindberg och Carina Ståhl Herrstedt.

Covid-19-pandemin har skickat chockvågor i hela den globala turistnäringen. Risken för att återhämtningen för Sverige kommer att ta längre tid än för andra länder där man lyckats bättre med att kontrollera smittspridningen. Omställningsstödet behöver förlängas minst till sommaren 2022 och likaså permitteringsstödet, skriver Anders Steene, docent turismvetenskap.

När Moderaternas EU-parlamentariker efterlyser mer marknadsekonomi och avregleringar är det en politik för fortsatt ökade klyftor och klimatkatastrof. Det skriver Jonas Ljungberg, professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet.

Ett svenskt Natomedlemskap skulle vara ett starkt bidrag till fred och säkerhet i det nordisk-baltiska området. En Natooption når inte ända fram men sänder politiska signaler som höjer den krigsavhållande effekten, skriver debattörer.