Debatt
Yttrandefrihet
15 april 2019 kl 05:00

Yttrandefrihet gäller inte för friskolelärarna

Lärare som kritiserar skolkoncernerna där de är anställda riskerar att straffas av sina arbetsgivare, trots att det är förbjudet enligt lag. Meddelarskyddet ska gälla alla anställda inom offentligt finansierad verksamhet, oavsett huvudman.

Det här är en opinionstext

Grundlagarnas skydd för yttrandefrihet och meddelarskydd för anställda vid offentliga myndigheter ska möjliggöra att allmänheten får insyn i verksamheten. En offentlig arbetsgivare får inte vidta repressalier mot en anställd som vänt sig till massmedia. Justitieombudsmannen (JO) har tillsammans med Justitiekanslern (JK) till uppgift att bevaka att myndigheter följer grundlagarna.

I takt med att offentlig verksamhet privatiserats har kraven vuxit på att anställda inom offentligt finansierad verksamhet ska omfattas av samma skydd som offentligt anställda. 2017 antog riksdagen en lag om meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter.

Lagen förbjuder arbetsgivare, vars verksamhet är offentligt finansierad, att ingripa mot anställda som publicerar kritiska uppgifter om arbetsgivarens verksamhet i massmedia. Den som uppsåtligen ingriper i strid med meddelarskyddslagen döms, om åtgärden utgör avskedande, uppsägning, meddelande av disciplinpåföljd eller liknande åtgärd, till böter eller fängelse i högst ett år.

I förarbetena har man preciserat formuleringen ”eller liknande åtgärd" som ”ett ingripande som har en effekt som kan jämföras med de uppräknade åtgärderna. Det kan röra sig om ett fråntagande av en persons arbetsuppgifter eller vissa allvarligare fall av utebliven löneökning.”

Förra året polisanmäldes skolkoncernen Academedia för att ha brutit mot denna lag. En lärare på en Academediaskola, Magnus Ekblom, hade varit aktiv i debatten kring skolans marknadsutsättning. Tillsammans med en annan lärare hade han skrivit debattartiklar i olika tidningar, där de varit kritiska till Academedia och marknadsstyrningens effekter i skolan.

Efter dessa artiklar fick Magnus Ekblom besked av skolan att han var avskedad, vilket ändrades till en avstängning för att därefter bli en omplacering till en annan skola som resursperson. Plötsligt miste han arbetsuppgifterna och ansvaret som lärare. Dessutom var han skyddsombud på skolan. Efter förhandlingar gjordes en uppgörelse med hans fackförbund, Lärarnas Riksförbund. Ekblom köptes ut för ett antal månadslöner. Därmed var den arbetsrättsliga hanteringen avslutad.

Samtidigt skedde en förundersökning för att utreda om Academedia brutit mot lagen om meddelarskydd. Åklagaren hörde med Academedia som hävdade att det inte handlade om Magnus Ekbloms meddelarskydd utan om samarbetsproblem. Åklagaren hörde också den ombudsman på Lärarnas Riksförbund som skötte de arbetsrättsliga förhandlingarna. I förhörsprotokollet sa ombudsmannen:

”Rektorn och de andra från skolledningen har hävdat att anledningen till att Magnus och Göran blev omplacerade har handlat om samarbetssvårigheter. Även om arbetsgivaren, trots att de från Lärarförbundet velat att de ska precisera vad samarbetssvårigheterna ligger i, aldrig fått något svar på det. Eftersom det aldrig blev tal om något avsked har arbetsgivaren inte behövt precisera samarbetssvårigheterna.”

I den lokala MBL-förhandlingen som föregick de centrala förhandlingarna hade LR samma uppfattning. I förhandlingsprotokollet går det att läsa:

”LR anser inte att arbetsgivaren på ett tillfredsställande sätt kunnat precisera dessa påstådda samarbetssvårigheter. LR ställer sig därför oeniga till arbetsgivarens redogörelse om att samarbetssvårigheter skulle kunna förekomma som grund till beslutet.”

Åklagaren meddelar senare att förundersökningen är nedlagd och skriver:

”Av handlingarna i målet och förhör med målsägandens fackliga representant framgår att arbetsgivarens skäl till omplaceringen var samarbetssvårigheter. Vidare framgår att omplaceringen skett till annan skola med bibehållen lön och med bibehållna villkor i övrigt, vilket inte kan anses vara sådan repressalie som strider mot meddelarskyddet i aktuell lagstiftning. Det går därför inte att bevisa de objektiva förutsättningarna för att förfarandet varit brottsligt.”

Åklagaren nöjer sig med Academedias version om samarbetsproblem trots vad det fackliga ombudet säger. Åklagaren har heller inte hört några av Magnus Ekbloms kollegor. Omplaceringen till en annan skola som resursperson är tydligen inte någon repressalieåtgärd som lagen syftar på.

När man ser hur fallet med Academedia har hanterats av polis och åklagare måste man tyvärr konstatera att lagen riskerar att bli helt verkningslös. Arbetsgivare hävdar alltid samarbetsproblem och om arbetsgivarens version accepteras förbehållslöst kommer ingen att kunna fällas med stöd av lagen.

För att motverka att lagen blir verkningslös krävs inte bara mer omsorgsfulla förundersökningar. Frågan om att Skolinspektionen skulle kunna utöva bevakningen av att meddelarskyddslagen verkligen följs, motsvarande den bevakning som JO ansvarar för när det gäller grundlagarna, togs upp i propositionen, men bedömdes tyvärr som obehövlig.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.