Arbetslöshet

Yrkesutbildning minskar ungas marginalisering

Alltför många unga saknar utbildning som efterfrågas på arbetsmarknaden. Situationen är särskilt problematisk i Malmö. Att minska ungas marginalisering i relation till arbetsliv och sociala trygghetssystem bör vara prioriterade frågor på den politiska agendan efter januariavtalet.

Arbetsmarknaden i Sverige har utvecklats starkt sedan finanskrisen 2008. Sysselsättningen har ökat i alla åldrar och arbetslösheten har minskat. Samtidigt finns det stora utmaningar. Det gäller på nationell nivå och inte minst i Malmö. Särskilt villkoren för unga väcker farhågor, trots år av stark högkonjunktur.

Matchningsproblemen är en av de centrala utmaningarna. I olika prognoser betonas ”systematiska” obalanser i utbud och efterfrågan på arbetskraft. Samtidigt som det finns en långsiktig trend i riktning mot en ökad efterfrågan på eftergymnasialt utbildad arbetskraft hämmar bristen på gymnasialt yrkesutbildad arbetskraft rekryteringsmöjligheterna i både privat och offentlig verksamhet.

Parallellt med att för få grundskoleelever väljer yrkesutbildningar som leder till kompetenser som efterfrågas är det för många unga som inte har en fullständig grundskole- och gymnasieutbildning. Och utrymmet på arbetsmarknaden för personer som saknar gymnasieutbildning fortsätter att minska. Det är också ett mönster som bekräftas i SCB:s rapport Trender och prognoser 2017 där siktet är inställt på år 2035. Här framträder en bild av att den sammantagna bristen kommer att bli mer påtaglig när det gäller gymnasialt yrkesutbildad än eftergymnasialt utbildad arbetskraft.

Situationen i Malmö är mer problematisk jämfört med förhållandena i många andra kommuner. En hög andel elever fullbordar inte grundskolan med godkända resultat, vilket är relaterat till den höga andelen utrikes födda. Det innebär också att en större andel elever får svårigheter att klara gymnasieskolan.

Och få av de elever som är behöriga att studera på ett nationellt program efter grundskolan väljer yrkesprogram. 2017 var det 18,7 procent av gymnasieeleverna i kommunens skolor i Malmö som studerade på yrkesprogram jämfört med 27,2 procent i samtliga kommuner i landet, enligt Skolverkets siffror. Det försvårar matchningen på arbetsmarknaden och gör övergången till arbetslivet mer utdragen.

Ser man till utvecklingen av ungas etableringsmönster över en dryg tioårsperiod, efter 2007 och framåt, har förhållandena förbättrats även i Malmö. Sysselsättningen har ökat och arbetslösheten minskat. Förbättringen gäller särskilt för unga kvinnor och för unga utrikes födda, enligt SCB:s inkomstregister. Det är naturligtvis glädjande.

Men en stor andel av Malmös unga har fortsatt låga inkomster i 25-årsåldern. Bland dem som saknar fullbordad gymnasieutbildning har en större andel lägre inkomster. Det säger något om hur arbetsmarknaden fungerar. Unga har ofta tidsbegränsade anställningar och hoppar in och ut ur olika jobb. Det säger också något väsentligt om trygghetssystemen.

Januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna rymmer utfästelser om flexicurity. I grunden handlar det om att ge trygghet under omställning. Då räcker det inte med ensidiga och kortsiktiga aktivitetskrav, insatserna måste ge möjligheter till lärande och inkomster som det går att leva på.

Stärk yrkesutbildningen och minska ungas marginalisering i relation till arbetsliv och sociala trygghetssystem! Det bör vara prioriterade frågor på den nya politiska agendan som dikteras av januariavtalet.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.