För den som är ny i Sverige eller varit arbetslös länge handlar mycket i livet om att hitta ett yrke och ett sätt att försörja sig. Yrkeshögskolan (YH) utgör inte någon mirakelmedicin för ökad integration och etablering, men har en växande betydelse för att öppna arbetsmarknaden för fler personer i hela landet.
Det är betydligt fler som väljer yrkeshögskolan för att de vill byta jobb eller göra karriär än för att ta sig ur arbetslöshet. Så många som 75 procent av dem som påbörjar en YH-utbildning har någon form av jobb redan innan utbildningen, motsvarande siffra för utrikesfödda är 62 procent. En av tio är arbetssökande.
Yrkeshögskolans uppdrag är att bidra till arbetslivets kompetensförsörjning. Utbildningsformen erbjuder eftergymnasiala utbildningar skräddarsydda utifrån arbetslivets behov och har blivit känd för att leda till jobb. YH finns i alla län och i 49 av 60 så kallade FA-regioner.
Enligt rapporten Studerandes sysselsättning 2018, som släpps under måndagen, hade 93 procent av de som examinerades från yrkeshögskolan 2017 jobb året efter. Det är väldigt bra, oavsett vad man jämför med. Siffran har legat högt och stabilt länge, men har succesivt klättrat upp från runt 85 procent.
De som examineras från yrkeshögskolan får dessutom rätt jobb. Andelen examinerade som uppgav att de hade ett arbete som åtminstone delvis överensstämde med utbildningen året efter deras examen var 91 procent. Bland dem som uppgav att arbetet inte alls överensstämde med utbildningen var den främsta orsaken att de stannat kvar på det arbete de haft innan utbildningen. Så många som sju av tio har efter avslutad utbildning fått ett jobb med mer kvalificerade arbetsuppgifter än tidigare.
Enligt en rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), Yrkeshögskolan – vilka söker, vem tar examen och hur går det sedan? (2015:12), gick 80 procent av de studerande som hade jobb innan yrkeshögskolan till en annan arbetsgivare efter examen. Medianinkomsten per år bland dessa ökade med cirka 100 000 kronor jämfört med innan utbildningen. Men även de examinerade som går tillbaka till samma arbetsgivare fick ökad medianinkomst med cirka 50 000 kronor.
De goda resultaten har lagt grunden för den nu pågående historiska expansionen av yrkeshögskolan där antalet årsplatser kommer att öka med 45 procent mellan 2018 till 2022. Så sent som för två veckor sedan beviljades närmare 500 utbildningar och över 14 000 nya utbildningsplatser med start redan i år.
I egenskap av myndighetschef har jag förmånen att besöka yrkeshögskolor runt om i landet och träffa studerande som berättar sin historia, hur de hittat till utbildningen och vad de drömmer om. Det blir då tydligt att för många av de studerande är yrkeshögskolan ett snabbt och effektivt sätt att avancera på arbetsmarknaden och få en tydlig yrkesroll som ger en ökad trygghet och bättre försörjningsmöjligheter. Oavsett om det handlar om blivande lokförare, tandsköterskor eller IT-säkerhetsspecialister är målmedvetenheten densamma.
Men yrkeshögskolans goda resultat skapar inte bara möjligheter för studerande och arbetsliv utan även för dem som vill in på arbetsmarknaden. När yrkeshögskolan får människor att utbilda sig och ta ett steg i karriären skapas nya möjligheter för dem som ännu inte etablerat sig på arbetsmarknaden. När det fungerar som bäst kan yrkeshögskolans bidra till en ökad rörlighet som även gynnar dem som står allra längst från arbetsmarknaden.
Yrkeshögskolan är nu inne på sitt andra år, av en femårig expansion. Nu gäller att alla som är involverade i yrkeshögskolan gör sitt bästa för att volymen ska öka och att arbetslivet därmed får tillgång till mer kvalificerad yrkeskompetens.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
