Kompetensförsörjning

Yrkeshögskolan: En nyckel till kompetensförsörjningen

Utbilda för jobb, skriver Klas Wåhlberg från Teknikföretagen, men nämner inte att det redan finns en utbildningsform i Sverige som svarar mot arbetsmarknadens behov och det livslånga lärandet – yrkeshögskolan, skriver Nackademins Martina Lindgren.

Replik. Vi är mitt i en stor kompetensomställning och i ett allt mer digitaliserat och automatiserat arbetsliv är det avgörande med rätt kompetenser och färdigheter. Yrkeshögskolan är uppbyggd för att snabbt och pricksäkert kunna agera på och svara mot de kompetensbehov som uppstår i dag och i framtiden.

Teknikföretagen efterfrågar en utbildningslösning som svarar mot arbetsmarknadens behov och det livslånga lärandet, men missar den utbildningsform i Sverige i dag som utbildar till specialiserade och kvalificerade yrkesroller – yrkeshögskolan (YH). Att utbildningsformen dessutom fungerar väl kopplat till matchning och kompetensutmaningar visar de senaste siffrorna: 94 procent av arbetsgivarna som är engagerade i en yrkeshögskoleutbildning anser att YH-studenter matchar deras kompetensbehov och 93 procent av studenterna får jobb efter examen.

Det råder inga tvivel om att framtidens utbildning, oavsett utbildningsform, behöver vara anpassad efter omvärldens utmaningar, vilket både Teknikföretagens inlägg samt SACO:s hearing “Så stärks akademikers kompetensutveckling och karriärväxling på yrkeshögskolan” visar.

Låt oss därför lyfta fram de framgångsrika koncept som redan finns inom det svenska utbildningssystemet i dag och ge tre exempel på varför yrkeshögskolan svarar mot de kompetensutmaningar som Sveriges står inför:

  • En snabbfotad och pricksäker utbildningsform. En yrkeshögskoleutbildning tas fram och vidareutvecklas genom analyser av arbetsmarknaden tillsammans med en nära samverkan med anställande arbetsgivare och svarar mot ett kompetensbehov inom två till fem år. Det gör yrkeshögskolan till en pricksäker och snabbfotad utbildningsform som lätt anpassas efter nya behov som uppstår på arbetsmarknaden. Inom yrkeshögskolan utbildas i dag ett flertal yrkesroller som visar på en utbildningsform i framkanten av digitaliseringen, exempelvis it-säkerhetstekniker, internet of things-utvecklare, VR- utvecklare, programmerare för självkörande bilar samt automation- och robotingenjör.
  • Satsar man på YH, satsar man även på framtidens digitalisering. Yrkeshögskolan är väl anpassad efter verkliga behov på arbetsmarknaden och främjar livslångt lärande i ett digitalt samhälle. I år startade en historisk expansion vilket innebär att antal årsplatser inom yrkeshögskolan kommer att öka med cirka 45 procent fram till 2022, vilket är mycket välkommet och kommer att bidra till att kompetensförsörja samhället med digital kompetens.
  • En flexibel utbildningsform för alla. Det snabbföränderliga samhället kräver en flexibel utbildningsform. Yrkeshögskolan är redan en del av lösningen och bör ses som en förebild när det svenska utbildningssystemet ska anpassas till en alltmer föränderlig arbetsmarknad. Flexibiliteten är genomgående inom utbildningsformen och det finns plats både för den som vill skaffa sig en tydlig yrkesroll direkt efter avslutade gymnasiestudier samt för den yrkesverksamma i behov av fortbildning eller karriärväxling. Den senaste satsningen inom yrkeshögskolan på fristående kurser för bland annat yrkesverksamma gör att fler kan dra nytta av utbildningsformens fördelar, vilket gynnar både arbetsgivare och arbetstagare.

För att lösa framtidens kompetensförsörjning och möta de utmaningar som arbetsmarknaden står inför krävs mängder av insatser inom olika utbildningsformer. Här kan yrkeshögskolan, med sin erfarenhet av att utveckla utbildningar baserade på arbetsmarknadens behov, vara med och bidra.

 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.