Kompetensförsörjning

Vuxenutbildning avgör kompetensförsörjningen

Den privata och den offentliga sektorn är beroende av varandra och behöver samspela. Tillsammans står vi inför stora utmaningar att hitta kompetens, men också att få personer att fylla de platser som kommer att behövas för att vi ska kunna upprätthålla samma nivå på service och produktivitet som idag, skriver Sveriges Kommuner och Landsting och Svenskt Näringsliv i en gemensam artikel. 

Kompetenser motsvarande gymnasieskolans yrkesprogram är hett eftertraktade på arbetsmarknaden. Gymnasieskolan är basen för denna kompetensförsörjning men kan inte självt försörja den stora volym av arbetskraft som krävs idag och framöver. Därför blir den yrkesinriktade vuxenutbildningen ett viktigt instrument för att klara kompetensförsörjningen. För att kunna fungera behöver den vara valbar för alla och anpassad efter de behov som finns på arbetsmarknaden.

Företag, kommuner, landsting och regioner arbetar redan på många olika sätt för att möta rekryteringsutmaningarna. Det är dock staten som har det huvudsakliga ansvaret att skapa ramarna för utbildningssystemet och arbetsmarknadspolitiken. Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och Svensk Näringsliv ser flera områden där staten har möjlighet att göra skillnad gällande den gymnasiala yrkesutbildningen för vuxna, nedan kallad yrkesvux:

  • Nya urvalsregler. Nuvarande urvalsregler för yrkesvux gör att företräde ges till den som har kort tidigare utbildning och en svag ställning på arbetsmarknaden. Komvuxutredningen måste utforma nya urvalsregler som även möjliggör att personer som är etablerade på arbetsmarknaden, eller som har en gymnasieexamen, att yrkesväxla. Vi behöver skapa ett flexiblare system som inte skapar stängda dörrar.
  • Bättre grundstabilitet. Antalet platser för regional yrkesvux baseras på ett tillfälligt årligt statsbidrag som har varierat kraftigt de senaste åren. Platserna ska följa konjunkturer och de behov som finns på arbetsmarknaden men det behövs en ekonomisk grundstabilitet så att kommunerna, utbildningsanordnare och näringslivet kan samverka och planera för ett kvalitativt utbildningsutbud.
  • Se över medfinansieringsgraden och ersättningsnivån. Införandet av kommunal medfinansiering 2017 riskerar att få en negativ effekt på utbildningsutbudet. Kostnaden för en utbildningsplats är också betydligt högre än statsbidraget - särskilt för bristyrken -  vilket försvårar samverkan när kommuner har olika ekonomiska förutsättningar. Detta missgynnar investeringstunga utbildningar trots att det finns en stark efterfråga från näringslivet.

Ett av de största grundproblemen i dag är att elever och vuxna inte söker till flertalet av de yrkesutbildningar som finns. Här krävs ett gemensamt kraftfullt arbete tillsammans med arbetslivet. Branschernas engagemang och fokus på kvalitet och matchning är avgörande faktorer.

Det behöver finnas många olika sätt att som vuxen välja yrke, oavsett om det gäller att komma in på arbetsmarknaden eller byta jobb. Fler möjligheter till fortbildning och omskolning inom vuxenutbildningen under olika perioder av livet skapar dessutom en mer inkluderande och rörlig arbetsmarknad. En förutsättning för att offentliga och privata arbetsgivare ska kunna anställa, växa och bidra till vår gemensamma välfärd är att de hittar rätt kompetens. Detta är en viktig framtidsfråga för Sverige. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.