Skola

Visar INTE att friskolor är bättre än kommunala skolar

I en rapport från Svenskt Näringsliv, Mer än bara prov – mjuka utfall i kommunala och fristående skolor, försöker Gabriel Heller-Sahlgren visa att fristående skolor är bättre än kommunala. Men det stämmer inte – några sådana slutsatser går inte att dra från underlaget.

Gabriel Heller-Sahlgren utgår i rapporten från en skolenkät som ingår i Skolinspektionens tillsyn och har sedan gjort egna beräkningar för att kunna jämföra kommunala och fristående skolor. Heller-Sahlgren får då fram att eleverna på de fristående skolorna ger mer positiva svar än eleverna i de kommunala skolorna. Men hans slutsatser stämmer inte.

”Jämfört med elever i kommunala skolor ger eleverna som går i friskolor genomgående sina skolor högre betyg avseende mjuka faktorer såsom stimulans, studiero, trygghet och övergripande nöjdhet”, går det att läsa i rapporten.

Men det betyder inte att fristående skolor är bättre än kommunala. Den slutsatsen kan man inte dra med detta underlag. Positivt segregerade skolor, som de fristående, får alltid mer positiva svar på denna typ av enkäter. Under årens lopp har Friskolornas riksförbund publicerat en lång rad enkäter som visar samma sak. Det beror på att positivt segregerade skolor i allmänhet fungerar bra. De är ofta lugna och trygga med positiva kamrateffekter och eleverna är nöjda. Dessutom tillkommer en effekt att när man har valt en skola brukar man vara nöjd med sitt val och bekräftar det i enkätsvaren.

Motsatsen gäller för negativt segregerade skolor, det vill säga de kommunala. De har ofta problem med de ”mjuka” faktorer som enkäterna frågar om och de har ofta låg svarsfrekvens och mindre goda omdömen. Med sin rapport visar Sahlgren att det svenska skolsystemet är segregerat. De som går på vinnarskolorna är nöjda och de som går på förlorarskolorna är missnöjda och det visste vi förut. Sahlgren slår in öppna dörrar.

De rapporter och debattartiklar som Gabriel Heller-Sahlgren publicerar tas ofta som sanning av dem som stöder dagens segregerande skolpolitik. Denna rapport har till exempel citerats med gillande i en ledare i Svenska Dagbladet med rubriken ”Friskolorna bäst även på det omätbara” skriven av Per Gudmundson. 

Gudmundson tar också upp en annan artikel där Gabriel Heller-Sahlgren försöker visa att fristående skolor har bättre resultat än kommunala i PISA: ”En närläsning av resultaten i OECD:s skolrankning Pisa, till exempel, som inte påverkas av eventuell betygsinflation, visar att elever i fristående skolor presterar bättre i samtliga uppmätta ämnen. Även när man kontrollerar för elevsammansättning och socioekonomiska förhållanden.”  

Källan är en rapport från 2016 av Gabriel Heller Sahlgren och Nima Sanandaji från Institutet för Näringslivsforskning, IFN, och tankesmedjan ECEPR. De har gjort egna beräkningar på PISA-studierna från 2000 till 2012 och fått fram dessa resultat.

Men det finns ett stort problem med Sahlgrens och Sanandajis påståenden - de är felaktiga. Enligt OECD, som ansvarar för PISA, är det inte några resultatskillnader mellan fristående och kommunala skolor om man kompenserar för de olika elevunderlagen. Det gäller för åren 2000 till 2012. I PISA 2015 hade detta ändrats och då var de kommunala skolorna något bättre än de fristående enligt OECD. Skolverket låg emellertid kvar i uppfattningen att det inte var några skillnader efter kompensation för elevernas socioekonomiska bakgrund. De olika resultaten beror på att OECD och Skolverket använder olika metoder för att kompensera för elevernas socioekonomiska bakgrund.  

Ett huvudproblem är att de fristående skolor som ingår i PISA-studierna är få och att osäkerheten blir mycket stor när man gör egna beräkningar så som Sahlgren och Sanandaji gjort i rapporten som avser tiden fram till 2012. Därför gör inte vare sig OECD eller Skolverket sådana beräkningar, felkällorna blir för stora.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.