”Vinstutredningen håller inte som beslutsunderlag”

Den utgångspunkt som regeringen haft för utredningen – att man vill stoppa de påstådda ”övervinsterna” – har helt kommit på skam. Istället konstaterar regeringens egen myndighet, Konkurrensverket, att det inte finns några behov av att reglera vinsterna och att Reepalu misslyckats med att styrka påståendet om övervinster.

Man skriver: ”Välfärdsutredningen har inte visat upp några så kallade övervinster på de välfärdsmarknader där avtal träffats efter konkurrensutsättning.”

Till det ska läggas att Kammarrätten i Stockholm påpekar att det är högst tveksamt om utredningens förslag är förenliga med EU-rätten och därför måste utredas ytterligare.

Bristerna som påtalas är mycket allvarliga, inte minst då utredningen berör ett stort och samhällsviktigt område som välfärden.

Den modell för att begränsa de övervinster, som inte tycks finnas, som utredaren föreslagit innebär i praktiken ett vinstförbud. Detta då vinsttaket på sju procents rörelseresultat avser i relation till det som kallas operativt kapital.

Problemet är att de absolut flesta välfärdsföretag inte äger sina egna fastigheter och därmed har små rörelsetillgångar. Löneskatteskulden – alltså de skatter som betalas in i slutet av året – är däremot större eftersom välfärdsföretag i allt väsentligt bygger på just personal.

När så rörelsetillgångarna ställs mot löneskatteskulden så får man fram ett lågt eller i många fall negativt operativt kapital. Det innebär att rörelseresultatet maximalt får vara sju procent av detta låga eller negativa belopp. Det är därför en lång rad företag nu förutsätts gå minus enligt utredarens förslag.

Sammantaget skapar det en situation där privata välfärdsföretag i praktiken inte har råd att finansiera grundläggande behov som löneförhöjningar, hyreshöjningar, investeringar i nya hjälpmedel eller för den delen oväntade utgifter. 

På samma sätt kan en minimal minskning av patienter eller elever försätta en hel vårdcentral eller skola i ett läge där man riskerar konkurs. 

Senaste tiden har vi sett en stor och populär skolaktör i Göteborgsområdet som nu föreslås gå 800 000 kronor i förlust och en väldigt välbesökt vårdcentral i Lycksele som helt plötsligt måste förlora 4 000 kronor varje år för att tillåtas existera.

Frågan är: Till vilken nytta?

Precis som Konkurrensverket konstaterar är det svårt att påvisa någonting som skulle kunna ses som övervinster. Istället utgör privata välfärdsföretag en presumtiv besparing för skattebetalarna. Helt enkelt för att vinsten bygger på att välfärdsföretaget lyckas erbjuda en efterfrågad välfärdstjänst till ett lägre pris än det offentliga. Vinster som beskattas eller återinvesteras i verksamheten är en besparing för skattebetalarna.

Nu har regeringen en juridiskt tveksam utredning som inte ens lyckas påvisa existensen av det problem den är satt att åtgärda och den bör därför betraktas som fullständigt oanvändbar. En sådan utredning kan inte en ansvarstagande regering använda som beslutsunderlag i stora och viktiga frågor.

Därför kan inte utredningen ligga till grund för en lagstiftning som kommer påverka välfärden för tusentals förskolebarn, skolelever, patienter och äldre i Sverige.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Skribenten svarar själv för åsikterna i artikeln.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.