Debatt
Vinster i välfärden
30 mars 2016 kl 11:26

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

Vinstreglering ökar tilltron till välfärden

En vinstreglering drabbar inte dem som förväntar sig en rimlig avkastning på insatt kapital. Den drabbar bara dem som vill använda välfärdens medel för att ta ut stora privata vinster.

Det här är en opinionstext

Ilmar Reepalu
regeringens särskilda utredare Välfärdsutredningen

Replik. Välfärdsutredningen har i uppdrag att lämna förslag på hur vi ska säkerställa dels att offentliga medel används till den verksamhet som de är avsedda för och på ett sådant sätt att de kommer brukarna till godo, dels att eventuella överskott som huvudregel återinvesteras i den verksamhet där de uppstått.

Att de här frågorna utreds har redan lett till att företrädare för de vinstdrivna välfärdsföretagen börjat måla upp olika skräckscenarier.

I dessa scenarier försöker de ofta säga två olika saker samtidigt. Den ena är att vinsterna är små och den andra att en begränsning av vinsterna skulle vara närmast katastrofal. Resonemanget går inte ihop.

Utan att föregripa utredningens förslag kan jag säga att utredningen utgår från att överskott inom en verksamhet är positivt och att en rimlig avkastning på det kapital den enskilde entreprenören faktiskt riskerar i verksamheten ska vara möjlig. Frågan är då hur många av de privata aktörerna inom välfärden som drabbas av en sådan reglering?

Utredningens avsikt är att ta fram förslag som säkerställer att huvuddelen av skattepengarna stannar i och utvecklar välfärden. En sådan reglering drabbar inte dem som förväntar sig en rimlig avkastning på insatt kapital. Den drabbar bara dem som vill använda välfärdens medel för att ta ut stora privata vinster.

Enligt min bedömning finns det många företag och organisationer inom välfärdssektorn som har som sitt huvudsakliga syfte att bidra till välfärden och inte att vinstmaximera.

Det gäller bland annat sådan personalägd verksamhet som Läkarförbundet och Praktikertjänst framhåller ger den bästa kvaliteten (DS Debatt 29 mars). För dem bör utredningens förslag vara välkomna.

Vad gäller det hot mot valfriheten som målas upp så kommer det även med den reglering som utredningen arbetar med vara möjligt för medborgarna att välja, bara inte att välja aktörer som har som huvudsyfte att maximera sin vinst.

I Danmark finns en växande friskolesektor trots vinstförbud. Friskolornas riksförbund påpekar att friskolorna får ta ut avgifter i Danmark. Något skäl till varför en vinstreglering skulle leda till att skolavgifter behöver införas finns inte. Tvärtom innebär en reglering att vi försäkrar oss om att resurser bibehålls i verksamheten.

Gabriel Heller Sahlgren drar långtgående och hårdragna slutsatser (DS Debatt 22 mars) utifrån den artikel jag skrev i DN (18 mars). En vinstbegränsning kan naturligtvis inte lösa alla de problem som finns inom välfärdssektorerna.

Min bedömning är dock att förekomsten av vinstsyftande företag gör att kvalitetskrav, ersättningsystem och kontroller tvingas vara allt mer omfattande och detaljerade för att förhindra missbruk och för att säkerställa legitimiteten i den offentligt finansierade välfärden.

En vinstbegränsning skulle ge förutsättningar för en mer tillitsfull relation mellan uppdragsgivare, utförare och professioner men naturligtvis kommer vi även fortsättningsvis att behöva ställa kvalitetskrav och följa upp kvaliteten i verksamheterna.

I en ny rapport från forskare på SNS där policyåtgärder för en högre kvalitet i skolan diskuteras var vinstförbud ett av de policyförslag som lades fram.

Vi måste höja blicken. Vi måste kunna se kvaliteten för de enskilda brukarna och samtidigt diskutera de risker som är förknippade med att välfärden i allt större utsträckning drivs av företag med syfte att göra vinst.

Vi måste klara av att tänka flera tankar samtidigt. Ansvarsfulla aktörer borde välkomna att det nu finns en utredning som har i uppdrag att titta på välfärden från flera olika håll och som har möjlighet att föreslå åtgärder som både kan förbättra kvaliteten och tilltron till välfärden. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 30 mars 2016 kl 11:26
Uppdaterad: 5 september 2016 kl 10:45

Skribent

Ilmar Reepalu
regeringens särskilda utredare Välfärdsutredningen