I dag torsdag presenteras direktiven till utredningen som ska ta fram de konkreta förslagen på hur vinstjakten i välfärden ska stoppas. Direktiven baserar sig på den överenskommelse som regeringen och Vänsterpartiet ingick i höstas. Överenskommelsen lägger grunden för att marknadskrafterna, kommersialiseringen och de privata vinstintressen ska kunna trängas ut ur välfärden. Det är nödvändigt för att vi ska få en välfärd där behoven ställs i centrum, istället för privata företags vinstintressen.
Sprängkraften i frågan om vinster i välfärden märks inte minst i det breda folkliga stöd som finns för ett vinststopp. Otaliga opinionsundersökningar har visat att svenska folkets motstånd mot vinster i välfärden är kompakt. Till och med bland de borgerliga partiernas väljare är stödet starkt för att antingen stoppa eller begränsa vinstintresset. De flesta i Sverige inser att det är ohållbart att skattemedel som borde gå till utbildning, sjukvård och äldreomsorg, i stället blir till aktieutdelning eller till vinster för riskkapitalbolag.
Samtidigt är det inte bara i stödet för ett vinststopp som frågans sprängkraft är uppenbar. Även det höga tonläget och de skarpa reaktionerna från högern och kapitalet tydliggör frågans betydelse. Den nuvarande Timbrochefen Karin Svanborg-Sjövall reagerade på höstens vinstöverenskommelse med en krigsförklaring. I dag, när direktiven till den utlovade utredningen presenteras, jämför Vårdföretagarnas Håkan Tenelius en välfärd utan vinstintressen med Östtyskland. När vinstintresset hotas utbryter panik bland välfärdskapitalisterna.
Brösttonerna och de absurda jämförelserna är vinstjägarnas försök att utmåla ett vinststopp som något extremt, men i själva verket är det de som är de verkliga extremisterna. Sverige har en av världens mest liberala inställningar till storföretags möjligheter att göra vinst på skattefinansierad verksamhet. Länge var Sverige och Chile de enda länderna där det var möjligt för privatägda skolor att göra vinst på skattefinansierad utbildning. Nu står dock Sverige ensamma, efter att Chile i början av året meddelade att man skulle stoppa den möjligheten.
Håkan Tenelius och andra vinstförespråkare måste inse att välfärden inte är en marknad som vilken annan som helst.
Bakgrunden till varför vinster i välfärden väcker så starka reaktioner är konsekvenserna som uppstår när vinstintresset släpps in i delar av samhället där få tycker att det är hemma. Under de senaste åren har man kunnat läsa om hur elever mister sina utbildningsplatser när riskkapitalbolag inte längre tycker att det är tillräckligt lönsamt att driva skolor.
Den som vill har kunnat ta del av rapporterna om hur anställda i privat vinstdriven äldreomsorg har lägre lön, otryggare anställningsvillkor och i lägre utsträckning har rätt till heltid jämfört med sina kollegor i den kommunala äldreomsorgen. Det har blivit allt mer uppenbart att den fria etableringsrätten för privata företag ökar klyftorna och orättvisorna inom hälso- och sjukvården. De som själva säger att de hellre diskuterar kvalitet än driftsform bortser från att någon alltid måste betala vinstjaktens pris.
Ung Vänster välkomnar att utredningen om hur vinstjakten stoppas nu kommer igång. Vår inställning är tydlig; skattemedel avsedda för till exempel utbildning, sjukvård eller äldreomsorg ska gå till just det. Skattepengarna ska inte bli till vinster i privatägda företag, hamna i skatteparadis eller försvinna bort i aktieutdelningar.
Höstens överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet var en stor framgång för alla som vill ha en välfärd där jämlikhet och kvalitet står i centrum. Nu är det dags att omsätta den segern i konkret handling för att bygga en välfärd fri från privata vinstintressen.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
