Vinsttak i välfärden? Hela debatten

Vinstförbud blir slutet för privata välfärdsföretag

Ilmar Reepalus välfärdsutredning saknar konsekvensanalyser, och vad som föreslås är i praktiken ett vinstförbud.

Den 24 februari går remisstiden ut för Ilmar Reepalus välfärdsutredning, som föreslår ett mycket lågt vinsttak för privata välfärdsföretag. I realiteten är det ett vinstförbud. Privata företag behöver vinster för att kunna utveckla verksamheten, för att kunna skapa trygga jobb och för att få tillgång till investeringskapital. Förbjuds vinster vet alla företagare att huvuddelen av de privata företagen avvecklas.

Jag är medveten om att de som inte arbetat med att driva företag kan ha svårt att förstå att det förslag Ilmar Reepalu lagt i praktiken innebär ett vinstförbud. För många är det kanske inte heller en självklarhet att vinstförbud leder till att privata företag avvecklas över tid. 

Om regeringen ska lägga en proposition till riksdagen baserat på Välfärdsutredningens förslag är det rimligt att regeringen kan belysa vilka konsekvenser ett sådant förslag får. Någon hjälp av utredningen får regeringen tyvärr inte eftersom Ilmar Reepalu negligerat att utreda många av viktigaste konsekvenserna. Som till exempel:

Hur många anställda jämfört med i dag kommer de privata företagen att ha olika år framöver om förslaget genomförs? Vad innebär det för den offentliga välfärden om denna utöver andra stora utmaningar också ska bygga upp kapacitet för att kompensera för ett stort bortfall av privata välfärdsföretag?

Vad anser alla de som med eget beslut valt en privat lösning för att det passar just dem bäst, om politikerna tvingar dem till att övergå till en offentlig lösning?

Hur stora investeringar i miljarder kronor krävs av det offentliga för att kompensera för att privata välfärdsföretag jagas bort från välfärden?

Är det förenligt med äganderätten och EU-lagstiftning att eliminera bolagsvärdena för en hel bransch genom ett riksdagsbeslut utan att kompensera ägarna? 

Vad blir konsekvensen för ideella välfärdsverksamheter? Ilmar Reepalu har haft ett särskilt uppdrag av regeringen att finna lösningar som underlättar för ideella välfärdsverksamheter. Det enda Ilmar Reepalu åstadkommer är samma försämringar för ideella verksamheter som för andra. När Nilla Helgesson, vd för Skyddsvärnet som bedriver ideell social verksamhet för utsatta barn, summerar utredningens förslag med: ”Jag blir mållös av detta. Det är så fruktansvärt”, så blir Ilmar Reepalus svar att de ska ta banklån för att gå runt de problem han skapat för dem. Det hela blir inte bättre av att den banklösning Ilmar Reepalu föreslår inte är någon fungerande lösning.       

Varje regeringsmedlem och varje riksdagsledamot bör ställa sig frågan om det är rimligt att tillstyrka ett så omfattande förslag utan att konsekvenserna är grundligt utredda. Sverige har historiskt haft ett mycket seriöst utredningsväsende innan beslut fattas. Detta ska vi slå vakt om. När Ilmar Reepalu lägger ett förslag utan påvisbar nytta men med stora skadeverkningar på välfärden enligt min uppfattning, och sedan avstår från relevanta konsekvensanalyser, så är det ett dramatiskt avsteg från en fin svensk utredningstradition.

Det är min fasta övertygelse ett Sverige behöver ett vitalt näringsliv för att skapa välstånd till befolkningen. Det är uppenbart att det offentliga redan har svårigheter med att klara välfärden. Till detta kommer ett ökande tryck från en åldrande befolkning, ett historiskt högt barnafödande och en stor flyktinginvandring. Att härtill lägga på en ytterligare belastning genom att bygga upp ny offentlig kapacitet för att ersätta ett stort bortfall av privat kapacitet kan inte vara en klok politik. 

Det är dags att vi ser de uppskattningsvis 18 000 privata välfärdsföretagen, med sina 230 000 anställda, som en positiv resurs för en god välfärd. Detta särskilt som de gör ett minst lika bra jobb som de som arbetar i våra offentliga verksamheter utifrån varje använd skattekrona. 

Att Vänsterpartiet inte ser något positivt med privata företag kan vi leva med eftersom det ingår i deras ideologi. Att de ska få styra svensk välfärdsverksamhet med hjälp av en utredning som saknar konsekvensanalyser är något helt annat. 

Förhoppningsvis kommer flera remissvar att belysa många viktiga konsekvenser som utredningen valt att negligera. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.