Vill Fridolin att vi ska vara sämst i klassen?

I morgon den 23 november går remisstiden ut för regeringens förslag till stadieindelad timplan. Regeringen föreslår bland annat att undervisningen i ämnet matematik utökas med 105 timmar och att teknikämnet ska stärkas till minst 200 timmar i grundskolan. 

Det finns emellertid inget förslag att öka tiden för idrott och hälsa. Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) har istället presenterat förslag om ökad rörelse och lek under skoltid. En skärpning i skollagen föreslås, vilket är bra men inte tillräckligt. Även timmarna i ämnet idrott och hälsa behöver utökas. 

Att regeringen inte verkar ta riksdagens tillkännagivande om mer idrott på allvar är häpnadsväckande. Sverige ligger idag lägst av alla de nordiska länderna i antalet idrottstimmar i skolan. Fridolin menar att frånvaron från idrottslektionerna är hög. Vi menar att skillnaderna är stora mellan kommunerna och att det därför är viktigt att vi både utökar antalet timmar i ämnet idrott och hälsa samt möjliggör för mer rörelse under skoldagen.

Fysisk aktivitet leder till ökat välbefinnande, stärkt självförtroende, bättre koncentrationsförmåga, ökad inlärningsförmåga, ökad muskelstyrka, bättre kondition och mindre risk för belastningsskador. Att få barn och unga att röra på sig mer under skoldagen leder till bättre skolresultat. Så, med det här förslaget visar regeringen ingen vilja att ändra på fakta att Sverige är sämst i klassen. 

Det är häpnadsväckande att ansvarig minister Gustav Fridolin inte lyssnar till den expertis som under många år lyft forskning och beprövad erfarenhet av vikten att röra på sig och vad det får för resultat för inlärning och bättre hälsa.

Nyligen presenterade, den av regeringen tillsatta, kommissionen för jämlik hälsa ett delbetänkande.  I betänkandet skriver man om skillnader i hälsa och dödlighet mellan, men också inom, olika socioekonomiska grupper och att dessa skillnader är påtagliga i Sverige. Samtidigt får grundskolans elever mindre tid för idrott och hälsa och rapport efter rapport visar att vi i ett allt mer stillasittande samhälle behöver vi få fler i rörelse. I skolan når vi alla barn och därför kan mer idrott och hälsa samt rörelse bidra till en mer jämlik hälsa.

Vi anser att: 

• ämnet idrott och hälsa bör utökas med minst 100 timmar 
• det utöver det ska införas minst 60 minuters rörelse per dag. 

Gustav Fridolin hänvisar till att det inte är mängden timmar som har betydelse utan säger sig vilja titta på skoldagen i sin helhet. Gustav Fridolin gör det för enkelt för sig. Med samma resonemang skulle inte heller ämnena teknik och matematik behöva fler timmar. Självklart ska det vara bra innehåll oavsett vilket ämne man avser. 

Forskning visar att det även kan vara svårt för idrottslärarna att skapa intensiv aktivitet under alla lektioner. Därför vill vi att timmarna i ämnet idrott och hälsa kompletteras med att skolan ska ge alla barn 60 minuters rörelse varje dag. I den nya danska folkeskolan har man infört 45 minuters rörelse om dagen. 

I Sverige har flera skolor börjat med pulsträning för att förbättra inlärningen men det ser mycket olika ut i olika kommuner. Det räcker inte med att det är några skolor som tar eget initiativ. Alla barn ska ges möjlighet till en bra uppväxt och skolgång. Idrott och daglig fysisk aktivitet är både en del av en bra barndom och en katalysator för en bättre skola. Därför är det olyckligt att förslaget till den nya timplanen inte innehåller mer timmar för idrott och hälsa. I det uppdrag som nu ges till Skolverket är det viktigt att man tittar på de rekommendationer som finns för fysisk aktivitet så att barn och unga får minst 60 minuters fysisk aktivitet varje dag.

Enligt skollagen ska utbildningen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Här har vi belägg både i forskning och i olika studier. Det är dags att Gustav Fridolin lyssnar på detta och ser vikten av att ge fler barn möjlighet att må bättre och få bättre skolresultat. 

Läs även: http://www.dagenssamhalle.se/debatt/mer-roerelse-kan-fa-upp-skolresultaten-29403

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.