I vår balansrapport Befolkning i hela landet går vi igenom inte mindre än sju olika definitioner av landsbygd och stad. Till exempel bor nästan 50 procent av Sveriges befolkning på landsbygden enligt OECD:s beräkningar – men bara 13 procent enligt SCB:s.
Enligt vissa siffror är det lätt att få uppfattningen att ”alla bor i städer”. Men vi menar att det är en skadlig föreställning. Om politiker lever med uppfattningen att ”ingen bor på landsbygderna” är det också mindre troligt att man satsar resurser där. Det vill vi ändra på.
Enligt den mest vanligt förekommande siffran från Statistiska centralbyrån är urbana områden tätorter med minst 200 invånare, det vill säga allt från Nås och Klutmark till Stockholm och Göteborg. Med den matematiken skulle bara 13 procent räknas som landsbygdsbor. Men i Landsbygdsprogrammet 2014-2020 definieras landsbygd som områden utanför tätorter med mer än 3 000 invånare. Enligt den definitionen är cirka 25 procent av Sveriges befolkning landsbygdsbor. Både i vår egen Novus undersökning och enligt den statistik som SOM-institutet för, anser 35 procent att de bor på landet eller i en mindre stad när de själva får definiera sin bostadsort.
I en internationell jämförelse är de flesta av Sveriges städer och kommuner små. När FN analyserar ”urbana områden” tittar de på megastäder med mer än 10 miljoner invånare, stora städer med 5-10 miljoner invånare, medelstora städer med 1-5 miljoner invånare, städer med 500 000-1 miljon invånare samt urbana områden med 300 000-500 000 invånare. Enligt den här definitionen bor 75 procent av Sveriges befolkning utanför urbana områden. Det kan alltså skilja 62 procentenheter mellan de olika sätten att mäta.
Idag finns dock en politisk vilja att se till att satsningar görs i hela landet, eller i alla fall på fler platser än i städer. Den begreppsförvirring som finns kring vilka platser som ska omfattas av satsningar ställer till det i samhällsdebatten om land och stad. Vissa menar regionalpolitik, och tänker då att landsbygden är allt utom Stockholm. Andra menar att landsbygd främst är gröna näringar. Och ytterligare andra menar kanske att landsbygd är allt utom centralorterna.
Det har precis varit val, och alla partier har lagt fram sina förslag på vad som är bäst för landsbygden. Men eftersom det finns så många olika definitioner är det bra att hålla i minnet att alla kanske inte talade om samma saker, och att de använder de siffror som passar just deras budskap bäst.
Vi vill se mer tydlighet. Vilken landsbygd gynnas av det politiska förslaget? Är det jordbrukarbygder, småstäder eller bara allmänt platser utanför Stockholm? Olika landsbygder behöver olika typer av insatser och förändringar. För att veta att satsningarna hamnar där de verkligen behövs måste beslutsfattare såväl som medier vara kritiska mot den urbana norm som klumpar ihop alla orter förutom Stockholm (och möjligtvis Göteborg och Malmö) till ”resten av Sverige”. Vårt avlånga land består av massa olika typer av landsbygder och städer – med liknande och helt olika utmaningar och potential. Se hela landet så att hela Sverige kan leva!
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
