I Sverige växer intresset för bin snabbt och antalet biodlare ökar kraftigt. Barn, vuxna och äldre människor vill hjälpa bina och många vill bli biodlare – men inte bara för den härliga honungen.
En viktig anledning är den mediala uppmärksamhet som följt med dokumentärer på bland annat BBC och svenska tv-kockar som talat varmt om honung och sina bin. Många har förstått att användningen av bekämpningsmedel, ett alltför enformigt jordbrukslandskap och spridningen av bi-sjukdomar inte kan fortsätta om bina ska klara sig.
Vi får inte bara honung från bina – många av våra favoriter på matbordet är beroende av insektspollinering: äpplen, päron, lingon, mandel, cashew, kiwi, persikor, plommon, zucchini, kaffe med mera.
Det görs nationella insatser för bina. Den 7 april inledde till exempel Jordbruksverket årets nationella honungsprogram där forskare, biodlarorganisationer och företag inom biodlarnäringen kan ansöka om medel från en pott på 21 miljoner kronor. Två av huvudsyftena med programmet är att förbättra binas hälsa och öka tillgången till nektar och pollen för bina. Men det behöver göras mycket mer och här måste svenska kommuner ta sin del av ansvaret.
Stadsmiljön kan bli en tillflykt för både honungsbin och hotade vildbiarter från det i vissa avseenden alltför rationella jordbruket. I stadsmiljön finns blommande växter under hela sommarhalvåret, ofta i ännu större utsträckning än på landsbygden.
Inspiration finnas att hämta internationellt. För inte så länge sedan beslutade den kanadensiska staden Kamloops stadsfullmäktige att staden ska bli en stad för bin. Staden blir Kanadas tredje Bee City som kommer arbeta på olika sätt för att främja bin och andra pollinerande insekters möjlighet att trivas och leva i staden. Sedan tidigare har Toronto och Chestermere beslutat att skapa en stad för bin och även bland annat i Seattle och San Francisco i USA.
Med Kanada som inspiration har det nu lagts ett medborgarförslag som uppmanar Linköpings kommun att bli just Sveriges första stad för bin.
Kommuner, företag och privatpersoner kan med små och enkla åtgärder göra stor skillnad för bina och på så vis även bidra till en mer trivsam miljö för människan. Med våren här och ett nytt år för bina riktar vi vår uppmaning till Sveriges alla kommuner:
1. Plantera blommor, buskar och träd som gynnar honungsbin, vilda bin och humlor, till exempel olika Salix-arter.
2. Slå offentliga gräsmattor, ängsmark, vägrenar och kanterna längs cykelbanor först efter att nektar- och pollengivande blommor blommat över.
3. Minska användningen av kemiska bekämpningsmedel på kommunal, företagsägd och privat mark.
4. Sätt upp insektshotell och anlägg grus- och sandbäddar (de flesta vildbiarter bor i torra slänter).
Sist men inte minst kan privatpersoner och företag kontakta sina respektive kommuner om hur de kan göra just sin stad till en plats för bina att trivas i. Frågan är inte om Sverige kommer ta efter Toronto och Seattle med flera utan när det sker. Vilken kommun eller stad vågar gå först med att fatta klubban och skapa landets första bivänliga stad?
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
