Viljan att driva företag dyker överallt utom i stan

Viljan att driva företag har minskat i hela Sverige. Det låga intresset är ett underkännande av politiken, som både den sittande och den tidigare regeringen måste ta ansvar för. I Entreprenörskapsbarometern undersöks intresset för företagande. År 2004 svarade 57 procent av allmänheten att de kunde tänka sig att driva eget. I år hade andelen minskat till 47 procent. Att tio procentenheter färre är intresserade av att driva företag visar att något inte står rätt till.

Vi har analyserat utvecklingen på länsnivå och hittat ett oroväckande mönster. År 2004 svarade majoriteten i samtliga län i Sverige att de skulle kunna tänka sig att bli företagare. År 2016 fanns bara ett län, Östergötland, där majoriteten uttryckte intresse för att driva eget.

Intresset för företagande är lägst i de län som inte har storstäder, alltså de delar av Sverige där behovet av förnyelse i näringslivet är som störst. Den största förändringen har skett i Västernorrland där andelen som kan tänka sig att driva företag fallit från 54 till 39 procent. 

Entreprenörskapsbarometern har inte undersökt allmänhetens intresse att driva eget med tillräckligt jämna mellanrum för att vi ska kunna analysera exakt när förändringen skedde. En annan mätning – den globala undersökningen Doing Business – indikerar att inte bara den nuvarande regeringen utan också Allianspartierna bör ta ansvar för bristerna i företagsklimatet.

Den förra Alliansregeringen profilerade sig som företagarvänlig. Doing Business kartläggningar, som noggrant mäter utvecklingen av företagandets villkor, visar att ambitionerna inte nådde fram. Under Alliansens första mandatperiod var Sverige ett land som klarade sig någorlunda väl sett till förbättringstakten av företagsklimatet. Under den andra mandatperioden halkade vi dock efter många andra länder. Det är för tidigt att utvärdera den sittande regeringens första mandatperiod, men hittills har den långsamma förändringen som skedde under Alliansens tid till makten vänts till en långsam försämring av företagandets villkor. 

Svenska företagare har vant sig vid en politik som inte når fram. I slutet av 2013 förklarade till exempel Annie Lööf:

 ”I dag tvingas företag lämna in över 90 miljoner blanketter till över 70 olika myndigheter. Det är en ohållbar blankettflod som tar tid och pengar från produktiv verksamhet.” 

Verklighetsbeskrivningen var korrekt, men regeringen lyckades inte skapa förändring. År 2014, när Alliansen förlorade makten, svarade till exempel 29 procent av företagarna att regelkrånglet hade ökat jämfört med fyra år sedan, medan bara tolv procent ansåg att den hade minskat.

Situationen har blivit värre under den nya regeringen. I år visade en rapport av PWC att 71 procent av företagarna ger regeringens arbete med småföretagarfrågor ett dåligt betyg, medan bara 9 procent ger ett bra betyg. 

Vid sidan av regelkrångel och skatter finns också andra växande utmaningar för företagen. Ett exempel är brottslighet och vandalism. Ett annat är konkurrens från företag som verkar inom den svarta sektorn, eller utnyttjar lönesubventioner för att pressa ned priser. Företag som betalar skatt, följer lagarna och inte betalar sina anställda med skattebetalarnas pengar knuffas ut ur branscher som städ och bygg. 

Det är uppenbart att företagarpolitiken behöver stärkas. En bra start är att politikerna blir konkreta. Vilket politiskt parti blir först med att formulera målsättningen att öka viljan till företagande i hela Sverige, och följer upp sin förda politik?

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.