Vinster i skolan Hela debatten

”Viktigt hålla sig till fakta i friskoledebatten”

Statsråden Aida Hadzialic och Ardalan Shekarabi (S) bekymrar sig över kvaliteten i den svenska skolan. Det gör de rätt i. Under en lång följd av år har skolresultaten i vårt land fallit kraftigt. Men varför riktar de udden mot friskolorna?

REPLIK Några av Sveriges bästa grundskolor är fristående. De flesta skolor med stora problem är kommunala.

Det svenska friskolesystemet är unikt. Här kan fattig som rik välja den skola som passar honom eller henne bäst. Pengarna följer individen. I Sverige får skolorna inte ta ut någon avgift. 

I många andra sammanhang brukar inte minst socialdemokrater framhålla den unika svenska modellen, som ett föredöme och något för andra att ta efter. Den svenska friskolemodellen är ett unikt sätt att förena frihet och jämlikhet på.

Om valfrihet och friskolor avskaffas innebär det att vi istället öppnar för en stor privatfinansierad skolsektor. Enbart de med tjocka plånböcker får då möjlighet att välja. Vill verkligen de båda statsråden Aida Hadzialic och Ardalan Shekarabi (S) se en sådan utveckling, frågar vi oss efter att ha läst deras artikel ”Skolan ska fredas från vinstintressen”.

Det finns en relativt ansenlig mängd forskning om valfrihet och friskolor. IFAU visar, i sin omfattande rapport Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola, att resultatfallet började innan friskolereformens införande. Forskarna Edmark, Frölich och Wondratschek skriver att det saknas ”stöd för att det fria skolvalet ligger bakom fallande elevresultat”. 

Det finns alltså inget stöd för att friskolorna skulle vara orsak till den svenska skolans problem. Om något visar vetenskapliga rapporter att kommuner med många elever i friskolor når högre resultat än andra - resultat som står sig över tid och i internationella kunskapsundersökningar. Det är i dessa kommuner som skolresultaten sjunker minst.

Lägg till detta att Skolinspektionen inte har kritiserat någon huvudman så mycket som Göteborg, en kommun som styrs av Hadzialics och Shekarabis partikamrater. Kommunen hotas med mångmiljonböter. Inspektionsrapporten från april borde vara en skakande läsning: Brister i ordning och arbetsro. Brister i kvalitetsarbetet. Brister i uppföljningen av resultaten. Det saknas SYV, skolbibliotek och elevhälsa. Inspektörerna tar upp fall där kommunen helt uppenbart ignorerar skollagstiftningen. Men det är inte Göteborgs kommun som ministrarna kritiserar, utan friskolorna.

I förra veckan fick regeringen skarp kritik från Expertgruppen för offentlig ekonomi. ESO:s experter menar att regeringen har svaga eller obefintliga underlag för sina uttalanden. Forskarna sågar särskilt förslagen om vinstförbud och kommunalt veto mot friskoleetableringar. Varför? Förslagen slår mot områden med hög andel utrikes födda.

Allt tyder på att skolpolitiker på kommunal och nationell nivå har skapat skolans kris genom ogenomtänkta beslut. Regeringsföreträdare har ett stort ansvar som opinionsbildare. Det ställer också krav på att hålla sig till fakta. Det är djup oroande när företrädare som Hadzialic och Shekarabi låter populism och enkla och slagordsbetonade förslag gå före forskningsresultat.

Vi välkomnar en debatt om hur kommunala och fristående huvudmän tillsammans kan hjälpas åt att vända resultaten i den svenska skolan. Att stoppa några av Sveriges främsta skolor och huvudmän skulle, däremot, vara ytterligare ett olyckligt beslut som drabbar hundratusentals barn och föräldrar.

Skolkommissionen konstaterade i sitt nyligen lämnade delbetänkande att valfriheten och friskolorna är här för att stanna. Kommissionen var enig i den bedömningen. Och på pressträffen när kommissionens betänkande presenterades instämde bland andra Aida Hadzialic i vikten av politisk enighet för ett fortsatt framgångsrikt reformarbete för skolan. Det är en utmärkt utfästelse men som det nu gäller att leva upp till.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.