Avfall

”Vi vill stoppa plasten i avfallet”

Vi vill berätta att energisektorn var den sektor som minskade sina utsläpp mest under förra året, enligt Naturvårdsverkets senaste statistik, svarar Energiföretagen Sverige och Avfall Sverige i en replik till Göran Finnveden, Kristina Persson och Anders Wijkman. 

I ett debattinlägg den 28 juni, ”Energiföretagens ökande utsläpp hotar klimatarbetet” uttrycks oro för energiföretagens ökande utsläpp. Först vill vi berätta att energisektorn var den sektor som minskade sina utsläpp mest under förra året, enligt Naturvårdsverkets senaste statistik. Men vi är förstås inte nöjda med detta. Så länge det finns utsläpp av klimatgaser, finns också möjlighet till förbättring.

Avfall Sverige och Energiföretagen Sverige är helt överens med undertecknarna om målet att minska mängden plast i avfallet som går till energiåtervinning (förbränning som omvandlar energin till el, fjärrvärme och fjärrkyla). Plasten ligger till exempel bakom en stor andel av de återstående klimatutsläppen från fjärrvärmesektorn. Men för att komma åt problemet måste man angripa det där det uppstår, inte där det tas omhand – i avfallsledet är det för sent. Därför behöver många parter bidra. Vi vill minska plasten i restavfallet (både från verksamheter och hushåll) och har därför under året arbetat med att samla olika aktörer till rundabordssamtal för att hitta möjliga vägar, vi har formulerat ståndpunkter om plast och vi arrangerar ett Almedalsseminarium om detta på tisdag.

Plast är ett på många sätt bra material, men inte alltid, och inte all plast. En del innehåller till exempel miljögifter som måste tas om hand och som bör fasas ur kretsloppet. Engångsartiklar av plast är bra i till exempel sjukvården (då helst av biogent material), men helt onödiga i andra fall, som i plastbestick och topspinnar. Och produkter som innehåller plast bör inte blanda plasten med andra material eftersom det försvårar återvinning av materialet.

Idag är förbränning det mest effektiva sättet att ta hand om plast som inte har kunnat förebyggas, inte kan eller bör återanvändas, som av miljö- och hälsoskäl inte bör materialåtervinnas eller som inte har källsorterats. Kemisk återvinning, som just nu utvecklas, skulle kunna innebära att plastavfall som samlas in separat och som inte lämpar sig för traditionell mekanisk materialåtervinning kan bli till ny råvara in i nya produkter, istället för att omvandlas till energi. När det blir verklighet kan fjärrvärmen ta emot värme från processen om anläggningarna läggs i anslutning till större fjärrvärmenät.

Avfallsförbränning är förutsättning för fortsatt deponiförbud och ett komplement till materialåtervinning och biologisk återvinning. Vi erbjuder en miljötjänst som avgiftar samhället och förhindrar att miljö- och hälsoskadliga ämnen byggs in i nya produkter. Och Sverige är ett av de få länder som har välutvecklade fjärrvärmesystem, så vi kan ta hand om energin i avfallet.

Våra anläggningar kommer att sluta bränna plast i samma stund som: 

  • samhället inte genererar plast som hamnar i restavfall (från hushåll och verksamheter) eller som rejekt från återvinningsindustri och från biologisk återvinning
  • producenter tar vara på alla de fossila resurser de själva pumpar in i samhällskroppen
  • farliga ämnen i plast fasats ut i produktionsledet och alla farliga ämnen i plast i samhällskroppen har destruerats.

 

För att minska plasten i avfallet krävs åtgärder på många håll. Det viktigaste är kanske att minska vår konsumtion och öka ansvaret i producentledet. Det är för sent att börja i avfallsledet. Sedan behöver återanvändningen öka (dock inte av miljöfarlig plast), liksom graden av materialåtervinning. En hel del plast som lämnas till materialåtervinning kommer till våra anläggningar i form av rejekt från återvinningsbranschen - de som initierade denna debatt.

Vi vill fortsätta diskussionen om hur vi bäst når målet – och det vill vi göra tillsammans med aktörer som producenter, kunder, återvinningsindustrier, miljöorganisationer, forskare och politiker. Vi välkomnar även undertecknarna av den nämnda debattartikeln att medverka!

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.