Debatt
Mänskliga rättigheter
14 december 2015 kl 10:05

Denna artikel publicerades för 5 år sedan

Vi stärker mänskliga rättigheter i skolan

Våld, diskriminering och trakasserier borde inte ingå i ungas vardag, men är ändå en verklighet för många. I Stockholm verkar Feministiskt initiativ tillsammans med den rödgrönrosa majoriteten för att stärka mänskliga och sexuella rättigheter i skolans värld.

Det här är en opinionstext

Lisa Palm
sammankallande för Unga Feminister (F!), ledamot, kommunfullmäktige i Stockholms stad för Fi

Rätten till sin kropp är en mänsklig rättighet – trots det har 22 procent av alla tjejer någon gång gjort något sexuellt mot sin vilja. Siffran är hämtad från rapporten ”Fokus15” som nyligen lanserades av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor som rör ungas sexuella rättigheter.

Skolan lyfts fram som en viktig del i arbetet för att stärka ungas sexuella rättigheter. Problemet ligger inte i att det inte redan nu ligger i skolans uppdrag att arbeta med mänskliga rättigheter, för det gör det. Problemet är att det inte ingår i lärar- eller rektorsutbildningen. 

Våld, diskriminering och trakasserier är sådant som inte borde ingå i ungas vardag, men det är en verklighet för många. Skolan är en plats där mycket av detta sker. Framförallt kan vi se genom Fokus15 att tjejer och unga hbtq-personers inte får sina rättigheter tillgodosedda.

Som tjej och hbtq-person får du ofta höra att du ska vara på din vakt och bedöma risker. Men är det du själv som utsätter dig och dina rättigheter för fara, eller är det någon annan som tar sig rätten? Varje gång någon blir utsatt för sexuellt våld, övergrepp och trakasserier – är det en eller flera personer som tar sig rätten över dennes kropp och liv. 

Det är i skolan vi lägger grunden för det demokratiska samhället och respekten för varje människas lika värde. Detta gäller speciellt när dessa värden är under attack från antidemokratiska rörelser. Men hur ska barn och unga kunna utöva sina rättigheter om de inte känner till dem?

I skollagens paragraf 4 står det att ”Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.

Trots att skollagen säger att elever ska få kunskap och därigenom tillgång till sina rättigheter så ingår inte kunskap om barnkonventionen i lärar- eller rektorsutbildningen. Även att elevhälsan behöver ha kunskap om mänskliga rättigheter och framförallt sexuella rättigheter är tydligt i rapporten. För de elever som lever som papperslösa och har möjlighet till skolgång kan elevhälsan vara den främsta kontakten för att få kunskap om sina rättigheter, som rätten till vård. 

Att unga får sina rättigheter tillgodosedda uppstår inte per automatik, utan sker med ett aktivt implementeringsarbete. Utbildningsminister Gustav Fridolin måste nu ta ansvar för att mänskliga rättigheter blir en självklar del av skolans värld och inte förläggs på enskilda eldsjälar som bär upp skolans rättighetsarbete. Det står i skollagen. 

Men det finns också fler sätt att arbeta för ett aktivt rättighetsarbete inom skolans värld, men då krävs politisk vilja. I Stockholms stad tar Feministiskt initiativ tillsammans med den rödgrönrosa majoriteten nu ställning för detta.

Vi har sedan maktskiftet verkat för att Stockholms ska stärka arbetet med mänskliga rättigheter och har bland annat inrättat ett råd för mänskliga rättigheter och tillsatt en barnombudsman som arbetar för att stärka barnrättsperspektivet inom skolan. Genom ett aktivt arbete med att stärka mänskliga rättigheter i skolans värld tar vi också ansvar för paragraf 4 i skollagen. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 14 december 2015 kl 10:05

Skribent

Lisa Palm
sammankallande för Unga Feminister (F!), ledamot, kommunfullmäktige i Stockholms stad för Fi