Greta Thunberg

Vi ska både lyssna på Greta och riskkapitalisten

Klimatet och kapitalet sitter i samma båt. Det är en insikt vi behöver nå för att kunna arbeta oss fram till hållbarheten och förvaltarskapet som både vårt samhälle och vår planet så desperat behöver, skriver Jonas Sandwall (KD).

Greta Thunberg beslutar sig för att uppmärksamma klimatfrågan och startar upp ”Skolstrejk för klimatet.” Ett nygammalt grepp för att nå ut. Media loves it. Allt ljus på Greta. Människor blir nervösa. Greta Thunberg. Bara man nämner namnet så har de flesta en tvärsäker åsikt. På eller av. Hyllande eller förminskande. Nobelpris eller utfrysning.

Tyvärr så har många av diskussionerna kring både frågan och initiativet ofta varit en nedslående läsning. Vuxna attackerar Greta istället för att hitta en mogen nivå kring sakfrågan. Debatten har också gärna tagit sig till sidospår där man talat om lämpligheten i att ett barn strejkar, får hantera det mediala trycket eller kallas för expert. Visst, fair enough. Allt ska självklart kunna diskuteras. Samtidigt måste debatten ändå röra sig inom rimliga gränser.

En del debattörer vill också tona ner effekten av Gretas rörelse. Efter senaste tidens utveckling står det nog ändå klart att många har underskattat genomslagskraften. En av anledningarna till framgången ligger säkerligen i att Greta har blivit en symbolisk förkämpe som människor kan relatera till. Barn och ungdomar som under hela sin uppväxt medvetandegjorts om miljöproblematiken ser i Greta en förebild värd att följa efter. Efter alla år av upplevd otrygghet och oro – befogad såväl som obefogad – presenterades så en ikon.

I diskussionerna kring Greta verkar många se på miljödebatten utifrån ett generiskt höger- vänsterperspektiv. Den historiskt mediala bildsättningen har gärna placerat den ”goda” miljöaktivisten i vänster ringhörna som en motpol till den ”onda” kapitalisten i höger ringhörna. Det är både en föråldrad och oärlig bild som verkligheten idag är mil ifrån. För förändring skapas inte bara genom aktivistens utropande av kris, krav och förbud. 

Motorn i förändringen ligger primärt hos entreprenörerna, riskkapitalet och de nya industrialisterna som skapar lösningar genom teknisk innovation. Många av den nya generationens innovatörer och entreprenörer drivs främst av syftet att vara med och skapa hållbarhet i samhället. Inte av pengar.

Vi behöver därför fokusera långt mer på att skapa bättre politiska förutsättningar för teknikbolagen. Politiskt mod krävs för att våga föra en seriös diskussion om kraftiga bolagsreformer som möjliggör för startups och industri att allt snabbare utvecklas och komma ut med sina lösningar på marknaden. Bara i Sverige har vi just nu många nya startups med potential att förändra grundläggande system för en bättre hållbarhet inom just miljö. 

Idag straffar och skambelägger vi lätt människor innan det ens finns hållbara och ekonomiskt försvarbara alternativ till resande och konsumtion. Det ensidiga kriget mot resandet genom ständigt ökande straffskatter slår redan stenhårt mot landsbygden och riskerar att skapa en ökad segregation, ett större upplevt utanförskap och miljöskam. De flesta familjer har faktiskt inte råd att köpa en elbil idag. Det skulle inte ens vara praktiskt möjligt på grund av laddstationsnätet. Mindre skam och mer verkstad behövs.

För att snabbare nå fram till konkreta lösningar för en hållbar miljö så behöver vi dels komma bort från en polariserade debatt, dels fokusera mer på stimulans av teknikbolagen. En ny generation måste också få växa upp i ett debattklimat präglat av ett moget samtal. Oavsett vad man tycker om olika miljöfrågors legitimitet så är det mycket modigt att som ung människa våga ställa sig upp, höja sin röst och utmana. Och för detta viktiga arbete har Greta min fulla respekt. 

Kanske är diskussionen kring Greta Thunberg så pass uppskruvad för att vi befinner oss i en ny outforskad era där blockpolitik, GAL och TAN, höger och vänster blir alltmer svårklistrade etiketter. För idag står inte aktivisten och kapitalisten i olika ringhörnor längre.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.