Kvotering

Vi säger nej till regeringens kvoteringslag

Andelen kvinnor i de nya börsbolagens styrelser ökar och är enligt stiftelsen Allbrights siffror uppe i ungefär 30 procent. Men trots att utvecklingen går åt rätt håll ser regeringens kvoteringslag ut att bli verklighet i höst. Det är mycket olyckligt, skriver nio ledande MUF-politiker.

Kvinnors underrepresentation i börsbolagens styrelser är i viss mån problematisk. Kvinnor och män ska alltid ha samma möjligheter att uppfylla sina drömmar - oavsett kön. Statistiken indikerar att så inte är fallet. Samtidigt finns det en gräns för hur mycket socialt ingenjörskap politiken ska hålla på med. Att stirra sig blind på utfall riskerar att driva på kollektivistiska lösningar där individen glöms bort.

Gymnasieminister Aida Hadzialic lyfte nyligen den obehagliga uppfattningen inom vänstern att identitet och hudfärg automatiskt bör höra samman med åsikter och värderingar. Vi välkomnar gymnasieminsterns modiga utspel. Utgångspunkten för politiskt arbete kan inte vara att dela in människor i grupper, för att sedan tillskriva och påtvinga dem egenskaper som ska rättas till med politiska medel. 

På samma sätt borde därför Aida Hadzialic ta avstånd från den kvoteringsiver som just nu finns i hennes regering. Utöver att kvoteringsförslaget är den yttersta formen av identitetspolitik är den också verkningslös och missar målet. I Norge infördes en kvoteringslag år 2006. Effekten har blivit att ett fåtal kvinnor fått fylla fler poster. Dessutom är börsbolagens sammansättning en fråga som påverkar en smal grupp kvinnor; kvinnor med akademisk utbildning och hög lön. Inte alls den grupp som berörs av samhällets stora jämställdhetsutmaningar. 

En regering som kallar sig feministisk och som går fram med ett kvoteringsförslag får se upp så att det inte kastas några stenar i glashus. Socialdemokraterna behandlade förra året flertalet motioner angående att skriva in jämn könsfördelning i partiets stadgar. Partistyrelsen avslog motionerna, bland annat med motiveringen att ett sådant förslag riskerar leda till krav på representation efter ålder eller etnicitet i stadgarna. Socialdemokraterna tycks för egen del rädda för identitetspolitikens dominoeffekt men har inga problem att sätta bollen i rullning i näringslivet. 

En annan motivering för att motionerna avslogs var att Socialdemokraterna redan var jämställda. Socialdemokraternas nära samverkan med LO är väl känt. SSU är ungdomsförbund till båda och LO har en plats i sossarnas verkställande utskott. En tidigare ordförande i ett LO-fack är dessutom nu Socialdemokraternas partiledare tillika Sveriges statsminister. Hur ser det då ut med könsfördelningen i LO-förbundens förbundsstyrelser? Nio av 14 förbund skulle inte uppfylla en kvoteringslag om en könsfördelning om 40/60. Tre av 14 förbund har så lite som noll kvinnor i styrelsen. 

Moderaterna har en kvinnlig partiledare och en jämställd riksdagsgrupp. De kvinnliga distriktsordförandena i Moderata Ungdomsförbundet företräder nästan 60 procent av medlemmarna. Jämställdhet förbättrar både resultat och verksamhet. För att lyckas med det krävs ett aktivt arbete. Men att lagstadga om särskilda utfall är en farlig väg att vandra. En väg som varken Socialdemokraterna eller deras vänner själva verkar vilja gå. 

Som kvinnor vägrar vi gå med på identitetspolitikens krav att alltid se oss som underordnade män. Än mindre vill vi att politiken ska börja rucka på äganderättsliga principer i vårt namn. Våra åsikter bestäms inte av vilket kön vi har. Vi hoppas att Aida Hadzialic vågar ta ton även på det här området. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.