Migration

Vi måste sluta slösa med mänskliga resurser

Sverige behöver en effektivare yrkesvalidering för arbetskraftsinvandrad sjukvårdspersonal och invandrade grupper med medicinsk kompetens, skriver Karin Ekenger, arbetsmarknadsexpert på Svenskt Näringsliv.

Sveriges befolkning lever allt längre, fram till år 2022 väntas antalet som är 75 år och äldre öka med närmare 300 000 personer. Utvecklingen är positiv men ställer också krav på att välfärden kan svara upp mot de behov som kommer att finnas. För samtidigt som vårdbehoven ökar det närmaste decenniet, väntas stora delar av dagens yrkesverksamma vårdpersonal gå i pension. Rekryteringsbehovet kommer inte att kunna täckas nationellt. Sverige behöver en effektivare yrkesvalidering för arbetskraftsinvandrad sjukvårdspersonal och invandrade grupper med medicinsk kompetens.

Arbetsförmedlingen har prognostiserat att närmare hälften av alla läkare, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor väntas gå i pension fram till år 2025. Enligt SKL:s beräkningar behövs det 38 000 sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor enbart för att täcka behoven som uppstår på grund av pensionsavgångar. Utöver det behöver landsting, kommuner och privata aktörer nyrekrytera tusentals för att möta de ökade behoven. Antalet personer som utbildas i Sverige motsvarar inte behovet och många sjuksköterskor och läkare som är utbildade i Sverige jobbar i dag i andra länder. 

Rekryteringsproblemen och en pågående demografisk förändring gör att en lösning brådskar. Att bara öka platserna på relevanta utbildningar i Sverige, löser inte problemen som finns här och nu. Däremot skulle förbättrade möjligheter för sjukvårdspersonal från länder utanför EU/EES att komma hit och arbeta kunna förbättra dagens situation.

Även en förenklad väg in på arbetsmarknaden för de personer som invandrat till Sverige med en medicinsk utbildning från dessa länder skulle kunna mildra den arbetskraftsbrist som finns redan nu. Dessa yrkens kunskapsområden utvecklas snabbt och ju längre en person är utan kontakt med yrket ju mer förlorar man yrkeskunskapens aktualitet. 

I dag tar det i snitt fyra år innan en läkare från ett land utanför EU får sin examen validerad av Socialstyrelsen. Kommer läkaren däremot från ett EU/EES-land tar det i genomsnitt två till tre månader. För sjuksköterskor från tredje land tar det ännu längre tid än för läkare, i genomsnitt 4,8 år, att få svensk legitimation. 

Att de långa valideringsprocesserna hindrar landsting, kommuner och företag från att möta arbetskraftsbristen blir tydligt när man ser till hur många från tredje land som har fått arbetstillstånd inom vårdyrken de senaste åren. Migrationsverkets siffror visar att sedan år 2008 har bara 12 arbetstillstånd för biomedicinska analytiker, 1 för barnmorskor, 10 för sjuksköterskor och 39 undersköterskor med flera beviljats.

Med oro i vår omvärld söker många människor sig till Sverige för att skapa en trygg tillvaro för sig själva – och sin familj. Vi ska vara stolta över den öppenhet vi som land kan erbjuda. En faktor som dock ofta förbises är att bland de som kommer finns det många med medicinsk kompetens som behövs i Sverige. En snabbare validering av sjukvårdsyrken i kombination med en anpassad svenskundervisning, fyller även syftet att det bidrar till att människor snabbare kommer i arbete och det svenska samhället vinner mycket på en sådan förändring. 

När Riksrevisionen år 2011 undersökte de statliga insatserna för akademiker med utländsk utbildning fann de att Sverige skulle kunna spara 548 000 kronor för varje dag som genomsnittstiden det tar för tredjelandsläkare att få ett arbete förkortas, för en sjuksköterska handlar det om 17 000 kronor. Stark kritik riktades mot de fleråriga processerna som krävdes för att en utländsk akademiker skulle kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Någon sammanhållen process för läkare från tredje land finns inte, utan den enskilde har själv ansvaret. Etableringen bygger på att man har eller skaffar sig egna kontakter. 

Dagens system för yrkesvalidering är tungrott och ett enormt slöseri med såväl samhälls- som mänskliga resurser. Vi kan inte själva lösa bristen på kvalificerad personal inom sjukvården utan behöver värna öppenheten mot omvärlden och människors fria rörlighet även inom yrkesskyddade yrken.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.