Debatt
Infrastrukturinvesteringar
4 december 2014 kl 06:06

Denna artikel publicerades för 6 år sedan

Vi måste bromsa de offentliga utgifterna

De svenska offentliga utgifterna håller på att växa sig för stora. Så stora att de skapar en negativ spiral, hotar tillväxten och i förlängningen finansieringen av den offentliga sektorn och hela den svenska modellen. I vår senaste rapport, Nordic Agenda – Transforming for the next wave of success, visar vi vad som nu behöver göras för att säkra Sveriges framtida välfärd, skriver rapportförfattarna på BCG.

Det här är en opinionstext

Trots att Sverige de senaste åren har minskat sina offentliga utgifter, och tagit steg för att begränsa sin offentliga sektor, har vårt land fortfarande en av de största offentliga sektorerna jämfört med våra konkurrenter. Bristen på konkurrens gör att produktivitetstillväxten är betydligt lägre än i den privata sektorn. Det är den privata sektorn som investerar mest i framtiden, driver innovation och finansierar våra offentliga utgifter. Sverige har tagit steg i rätt riktning men behöver minska sina offentliga utgifter ytterligare. 

Det är inte baserat på att Sverige ska ta sikte på samhällsmodeller som USA eller Sydkorea, utan snarare att vi ska lära oss av långt mer närliggande grannar som Nederländerna och England, som lyckats hålla sina offentliga sektorer mindre i förhållande till sin BNP. Förutsättningarna för att Sverige ska nå dessa nivåer är goda. Det skulle räcka med att de kommande åren frysa de offentliga utgifterna. Då skulle tillväxten i den privata sektorn göra att vi kommer i balans.

Risken om vi inte agerar är att Sverige hamnar i samma situation som Danmark befinner sig i i dag. Danskarna spenderar 58 procent av sin BNP på offentliga utgifter, och var tredje person är anställd i den offentliga sektorn. Landet ligger sämst till av de nordiska länderna, vilket har påverkat både deras produktivitetstillväxt och konkurrenskraft. De kommer att behöva göra betydande nedskärningar för att komma i balans och skulle de kommande åren behöva minska sina offentliga utgifter med nio procentenheter, eller 15 procent, vilket är en svår utmaning. 

En av anledningarna till att den offentliga sektorn måste effektiviseras och begränsas är Sveriges drastiskt åldrande befolkning. 2010 behövde varje arbetande försörja 0,39 gamla. År 2030 förväntas denna siffra vara 0,49, det vill säga en ökning med 27 procent. Förskjutningen av befolkningen mot en allt större grupp äldre kommer att belasta vår offentliga sektor inte enbart genom fler pensioner utan även genom högre sjukvårdskostnader.

Det kommer därför att skapas ett extremt tryck på den offentliga sektorn, som därför borde påbörja en förändring redan nu för att i tid förbereda sig för framtida utmaningar. Det är dessutom genom beskattning av privata jobb som de offentliga utgifterna finansieras. Det är därför av största vikt att Sverige ökar andelen privata jobb i ekonomin, för att försörja vår stora offentliga sektor.

Förutom storleken på den offentliga sektorn måste Sverige också se över sina prioriteringar. Sverige spenderar endast 17 öre på investeringar för framtiden för varje krona som spenderas på det sociala skyddsnätet. Sverige använder alltså majoriteten av sina pengar till att underhålla dagens system för nuvarande generation, men lämnar väldigt lite kvar till att göra modellen hållbar för framtiden. 

När landet konkurrerar med snabbväxande ekonomier som Sydkorea, som för varje krona de lägger på socialt skydd spenderar hela 1,38 kronor på investeringar i framtiden, är det inte svårt att inse att Sverige snart kommer att bli omsprunget om ingenting förändras. Även om vi bortser från fördelningen av sociala kostnader, så lägger Sydkorea hela 20 procent av sina offentliga utgifter på investeringar i framtiden. Även närliggande konkurrenter som Nederländerna och England investerar mer, 10 procent, medan Sverige endast investerar 7 procent av sina offentliga utgifter.

Vi på Boston Consulting Group (BCG) skulle vilja ge följande rekommendationer kring den offentliga sektorn:

Minska den offentliga sektorn som andel av BNP. Vi föreslår att Sverige ska frysa kostnaderna för att på så sätt utnyttja den övriga ekonomins tillväxt för att trycka ner den offentliga sektorn under 50 procentstrecket. 

Konkurrensutsätt den offentliga sektorn i högre grad. Dessutom måste uppföljning och villkor för verksamheterna i den offentliga sektorn förbättras för att säkra en diskussion som fokuserar på kvalitet och inte ägarform.

Öka produktivitetstillväxten i den offentliga sektorn. Etablera produktivitetsmått för offentlig verksamhet. Sverige bör även styra komplexa offentliga verksamheter, såsom sjukvård, baserat på kvalitetsmått, så kallad värdebaserad sjukvård, och inte processmått.

Öka investeringarna som andel av de offentliga utgifterna. En nation måste investera på samma sätt som ett företag måste för att säkra sin framtida tillväxt. Om Sverige fortsätter att mjölka sina fasta tillgångar i nuvarande takt kommer vi att tappa i konkurrenskraft. Sverige behöver öka investeringarna med 30–50 procent, eller runt 50 miljarder kronor per år.

De förslag som vi presenterar i vår rapport Nordic Agenda – Transforming for the next wave of success, syftar till att säkra svensk konkurrenskraft och därmed möjliggöra fortsatt välfärd för kommande generationer. Vi vill värna om den svenska modellen, men inser samtidigt att i takt med att förutsättningarna i Sverige liksom vår omvärld förändras, så måste även vi vara beredda att förändra den svenska modellen.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 4 december 2014 kl 06:06
Uppdaterad: 4 december 2014 kl 08:00

Skribenter

Johan Öberg
vd The Boston Consulting Group, Sverige
Fredrik Vogel
principal The Boston Consulting Group, Sverige