Kompetens i vården Hela debatten

Vi måste börja ställa krav på vårdpersonals kompetens

Sjukvårdens arbetsgivare lever inte upp till de förväntningar som dagens arbetstagare har. Ett exempel är arbetsgivarnas begränsade förmåga att skapa möjligheter för medarbetarnas kompetensutveckling och fortbildning, skriver Liberalernas region och landstingstoppar i Västra Götaland, Stockholm och Skåne – Jonas Andersson Anna Starbrink och Gilbert Tribo. 

Otydliga krav på vårdpersonalens kompetens gör att situationen ser mycket olika ut runt om i landet. I dag finns det till exempel inga krav på obligatorisk fortbildning för legitimerad personal. Sverige är därmed ett av få länder i västvärlden som saknar regelverk med krav på specialistläkarna att upprätthålla sitt lärande under hela yrkeslivet. Ansvaret att utforma regelverk vilar i stället på varje enskild arbetsgivare. I våra respektive landsting finns visserligen många positiva exempel på när detta fungerar bra, men vi är övertygade om att mer behöver göras för att säkra den legitimerade personalens rätt till kontinuerlig fortbildning.

De enkäter som Läkarförbundet genomfört visar tyvärr på en utveckling som går i fel riktning. I rapporten "Specialistläkarnas fortbildning" från 2015 skriver förbundet att den genomsnittliga tid som en läkare i den svenska hälso- och sjukvården kunnat avsätta för extern fortbildning har minskat från 8,7 till 7,1 dagar per år mellan 2007 och 2012. I enkäten för 2012 svarade var sjunde svensk allmänläkare att de inte deltagit i någon extern fortbildning alls under det senaste året.

Detta är resultatet av att vårdens arbetsgivare i alltför låg grad tagit sitt ansvar och i stället lagt över beslutet om eventuell fortbildning på den enskilde medarbetaren och dennes närmaste chef. Med en arbetsmiljö präglad av hög arbetsbelastning finns en risk att fortbildning prioriteras bort.

Liberalerna menar att det måste ställas hårdare krav på arbetsgivarna. Vid höstens landsmöte fattade vi därför beslut om att driva frågan om ett system med obligatorisk recertifiering av legitimerad personal, som redan finns i flera andra länder. Detta skulle upprätthålla värdet på en legitimation för till exempel en specialistutbildad läkare eller sjuksköterska.

Ett recertifieringssystem innebär att det ska bli möjligt för Socialstyrelsen att dra in legitimationen för vårdpersonal som saknar aktuella kunskaper. Men detta är inte det primära syftet – vi vill i stället att systemet ska förtydliga att det ska åligga varje arbetsgivare inom vården att verkligen ge förutsättningar för fortbildning till all legitimerad vårdpersonal.

Uppdaterade kunskaper handlar i grunden om säkerhet och kvalitet för patienten och kunskap är en färskvara. Det gäller inte minst inom hälso- och sjukvården med dess ständiga landvinningar, medicinska och tekniska utveckling.

I dag finns system för recertifiering i andra länder, bland annat i Norge och Storbritannien. I Storbritannien finns ett system med en process där den enskilde läkaren vart femte år måste kunna visa att hen har uppdaterade kunskaper, men också kunna visa sin fortsatt personliga lämplighet för yrket. 

I Norge finns krav på att allmänläkare, för att få behålla sin legitimation, ska ha utfört kliniskt arbete i genomsnitt ett år under den senaste femårsperioden. Det finns också ett poängsystem för fortbildning, där en läkare ska samla minst 300 utbildningspoäng för att få behålla sin legitimation.

Det finns mycket som talar för att ett obligatoriskt fortbildningskrav skulle vara positivt för den svenska hälso- och sjukvården, för medarbetarna, men framför allt för patienterna. Staten måste ta ett tydligare initiativ för att, i samverkan med vårdens arbetsgivare, uppnå en systematisk fortbildning i hela den svenska hälso- och sjukvården. Vi vill därför att regeringen under våren tar initiativ till en utredning om hur ett svenskt system ska se ut i detalj.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.