Sjuksköterskor

”Vi klarar inte äldrevården utan fler sjuksköterskor”

Snarare än legitimation för undersköterskor, borde fokus ligga på att öka andelen sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor ordentligt. Annars kan inte kvaliteten i vård och omsorg om äldre personer garanteras.

Utredningen Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer lyfter en rad utmaningar. Vården av äldre personer har kvalitetsbrister och kompetensen på särskilda boenden och i hemsjukvården är för låg. Äldre personer som får vård och omsorg från kommunerna har i dag omfattande nedsättningar i sitt funktionstillstånd och oftast flera långvariga sjukdomar. Många äldre personer är också stora användare av den specialiserade somatiska hälso- och sjukvården.

Allt fler av de mest sjuka äldre personerna bor kvar i sina egna hem, och ett år efter inflyttning till särskilt boende har 33 procent avlidit, skriver utredaren Susanne Suvanto, 

Utredaren konstaterar att det finns en för hög andel som saknar undersköterskeutbildning och för låg andel legitimerade sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter. Utredaren hänvisar till flera vetenskapliga studier som anger att högre bemanning av sjuksköterskor med geriatrisk kompetens ger positiva resultat relaterat till låg förekomst av oönskade händelser såsom trycksår, undernäring, fall och felaktig läkemedelsanvändning.

När det gäller lex Maria-anmälningar förekom kompetensbrist som orsak till vårdskada i vart femte ärende och i flera fall har legitimerade sjuksköterskor saknats för att kunna göra riskbedömningar, planera vården och följa upp vidtagna åtgärder.

Vi är helt överens med utredaren att en hög kvalitet kräver team där undersköterska, sjuksköterska, arbetsterapeut, fysioterapeut och läkare ingår. Det är dock nästan omöjligt att förverkliga när endast 10 procent av tjänsterna i den kommunala äldrevården kräver högskoleutbildning vilket är mycket lågt jämfört med till exempel förskolan och i än lägre grad jämfört med landstingens hälso- och sjukvård.

Det är en utmärkt målsättning att ingen personal ska ha lägre kompetens än undersköterskeutbildning, och att utbildningen måste förbättras med nationella yrkeskrav och framförallt innehålla kunskapsområdet omvårdnad, något som helt saknas i dagens utbildning. Det är dock anmärkningsvärt att utredaren föreslår legitimation för undersköterskor.

Legitimerade yrkesgrupper har i Sverige en högskoleutbildning på lägst tre år, vilket ger den höga kompetens som gör att de arbetar självständigt utan kontroll av någon annan yrkeskategori och ansvarar för utredning, diagnostik, behandling och utvärdering enligt vetenskap och beprövad erfarenhet.

Undersköterskeutbildningen i Sverige är gymnasial, och undersköterskorna behöver enligt utredarens egen bedömning utökad närvaro av sjuksköterskor för att utföra omvårdnad men också för att ge fortlöpande stöd, råd och handledning till undersköterskor. I dag utför nio av tio undersköterskor uppgifter på delegation av främst sjuksköterskor.

För att uppnå en hög kvalitet i omvårdnaden, förbättringsarbete, forsknings- och utvecklingsarbete behövs fler sjuksköterskor och sjuksköterskor med specialistutbildning i äldrevården. Ändå väljer utredaren att inte lägga ett enda skarpt förslag om hur det ska gå till.

Vi är mycket förvånade över att utredningens föreslagna indikatorer för uppföljning helt saknar att andelen sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor måste öka avsevärt. Det är en illusion att kvaliteten på vård och omsorg om äldre personer kan garanteras med dagens låga bemanning av sjuksköterskor.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.