Natur kontra byggande Hela debatten

Vi kan både öka byggandet och bevara naturen

Naturreservat och bostadsbyggande har blivit en het fråga. Men debatten har hamnat snett. Det går att kombinera kraftigt ökat bostadsbyggande med hänsyn till naturreservat, gröna kilar och stockholmarnas behov av natur, lek och friluftsliv.

Stockholm är Europas snabbast växande huvudstadsregion och det behöver byggas upp emot 400 000 nya bostäder fram till 2030. För att Stockholmsregionen fortsatt ska vara en tillväxtmotor för hela Sverige måste bostadsbyggandet komma i gång på allvar. Men lika viktigt som själva byggandet är det att tänka på hur och var vi bygger. Att bygga mer på höjden kan vara en lösning.

Det är inte svårt att instämma med Stockholms Handelskammare om att det är angeläget att få fram mer byggbar mark för bostäder. Men vi tror inte att det är rätt väg att sätta naturreservat i konflikt till bostadsbyggande, och som främsta förslag ta ifrån kommunerna rätten att bilda naturreservat. Diskussionen bör först och främst handla om att använda den byggbara mark som redan finns på ett smartare sätt. Därför är en starkare regional samordning av grönstrukturfrågor angelägen.

Frågor om grönstruktur har mycket att tjäna på ett regionalt perspektiv. Varken, natur, djur eller friluftsliv styrs av kommun eller andra administrativa gränser. Landstinget bör genom Tillväxt- och regionplaneförvaltningen ta ett ökat ansvar för samordning av grönfrågor och det ska tydligt kopplas till behovet av ökat bostadsbyggande.

Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting föreslår därför att landstinget inrättar ett särskilt bostadsbyggnadskansli. Ett sådant kansli kan samordna viktiga grönfrågor genom att ta fram en analys för hela länet som är förutsägbar och ser till det stora behovet av bostadsbyggande i hela regionen. Ett kansli ger också möjlighet till samordning mellan kommuner, länsstyrelse och landsting, för att undvika långa överklagandeprocesser, underlätta samplanering mellan markägare och en eller flera kommuner. Allt för att öka och påskynda bostadsbyggandet i regionen.

Det är viktigt att se bostadsbyggande och frågor kring länets grönstruktur, som exempelvis gröna kilar och naturreservat, som en helhet. Det finns dock tillfällen då man kan ifrågasätta enskilda naturreservat, särskilt i de fall de omöjliggör utnyttjande av redan befintlig kollektivtrafik. Ett exempel på detta är omtalade Kymlinge i Sundbyberg där den moderatledda majoriteten vägrar att bygga bostäder vid en redan befintlig tunnelbanestation. Det är naturligtvis ohållbart. Den tidigare S-styrda kommunen som ledde bostadsbyggandet i länet, har med ny borgerlig majoritet skrivit ner sina bostadsbyggnadsplaner och är inte längre ett gott exempel i regionen. Moderatledda Huddinge kommun är ett annat exempel där man omöjliggör byggande vid en befintlig tunnelbanestation vid Masmo.

I det här perspektivet känns utspelet från Kristoffer Tamsons (M), trafiklandstingsråd i Stockholms läns landsting, om ett 15-årigt stopp för nya naturreservat som ett spel för gallerierna. Hans moderata partivänner har i flera av de kommuner där de styr agerat på precis motsatt sätt genom att stoppa och försvåra för nya bostäder och regionens utveckling. Tamsons borde ha ett förtroligt samtal med sina partivänner snarare än att göra drastiska utspel i media - om han vill göra bostadsbyggandet och utvecklingen av Stockholms län en tjänst. 

Den övergripande utmaningen för en hållbar Stockholmsregion är att se till att vi kan kombinera kraftigt ökat bostadsbyggande och smart och kapacitetsstark kollektivtrafik med hänsynstagande till länets grönstruktur. Då är det avgörande att vi börjar med att använda den byggbara mark som redan finns. Stockholms stad visar på ett förtjänstfullt sätt att detta är möjligt.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.