Debatt
Socialtjänsten
18 juni 2020 kl 06:00

”Vi har bara sett början på krisen”

Våld i nära relationer brukar förvärras i kriser. Politiker och chefer i kommunerna måste se till att socialtjänsten kan hjälpa dem som utsätts, skriver generaldirektören Lena Ag och utredaren Mikael Thörn vid Jämställdhetsmyndigheten.

Det här är en opinionstext

Att leva med våld är att leva i en pågående kris. Det är ett känt faktum att mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel förvärras under kriser.

För främst utsatta barn och kvinnor kan isolering under covid-19-pandemin medföra en ökad risk för att utsättas för våld. Möjligheten att söka hjälp minskar. Barn och unga som lever i en hederskontext hamnar genom isoleringen helt under familjens kontroll.

Vi har alla ett ansvar att se och agera mot våld. Sveriges kommuner har dock sedan flera år tillbaka en lagstadgad skyldighet att se alla brottsoffers behov av hjälp. Ett särskilt ansvar rör våldsutsatta kvinnor och barn. Under de omständigheter som råder på grund av covid-19 innebär det att kommunerna nu behöver göra informationssatsningar och arbeta så att de når ut till alla olika målgrupper.

Jämställdhetsmyndigheten arbetar med att identifiera och utveckla arbetssätt för kommunerna. Kommunerna ska kunna sprida information och etablera kontakt med människor som är utsatta för våld. Arbetet sker i samverkan med andra myndigheter och organisationer.

Det är absolut nödvändigt att vi alla synliggör och stödjer våldsutsatta. När det gäller kommunernas arbete med anledning av covid-19 och risken för ökad våldsutsatthet är det enligt Jämställdhetsmyndigheten särskilt viktigt att lyfta fram följande:

  • Nå fram till utsatta grupper. Det är viktigt att kommunerna ser över sin information så att den är tillgänglig och når alla olika målgrupper, exempelvis barn, personer med funktionsnedsättning, personer med bristande språkkunskaper och äldre personer. Kommunerna bör skapa nya informationsvägar för att nå personer som är isolerade till följd av pandemin.
  • Visa på det stöd som finns. Kommunerna behöver informera om kommunens stödtelefon, andra nationella stödlinjer som till exempel Kvinnofridslinjen och om verksamheter som riktar sig till våldsutsatta eller våldsutövare. 
  • Ställ frågor. Personal inom verksamheter som socialtjänst, skola, fritid och äldreomsorg behöver ställa frågor om våld för att nå och identifiera våldsutsatta.
  • Aktivt arbete krävs. Det är angeläget att kommunerna sätter in konkreta åtgärder för att bryta isolering och synliggöra våldsutsatthet. Det ska inte spela någon roll i vilken kommun du bor, utan alla som är utsatta för våld ska kunna få stöd under och efter pandemin.
  • Samverkan. Inom kommunernas olika verksamheter behöver samverkan förbättras, liksom med andra myndigheter och organisationer.
  • Kom ihåg behoven efter krisen. Erfarenheter från tidigare kriser och pandemier visar att fler personer söker hjälp efter en kris. Det är viktigt att kommunerna har beredskap för detta.

Jämställdhetsmyndigheten har inventerat vilket arbete som redan pågår och det handlar om omfattande insatser hos myndigheter, organisationer och kommuner. Aktiviteter sker för att göra informationen bättre, med exempelvis särskilt inriktade satsningar i samverkan med bostadsbolag.

Vi ser positivt på dessa nödvändiga satsningar i olika delar av landet och ser fram emot att bidra till att låta fler ta del av dem genom att sprida goda exempel och utveckla arbetssätt.

Socialtjänstlagen är tydlig. Kommunernas politiker och chefer har ansvar för att skapa förutsättningar för socialtjänsten att ta emot den förväntade ökningen av våldsutsatta personer. Vi har ännu bara sett början på en kris som ökar utsattheten för människor som redan tidigare levde i en oacceptabel situation.

Våldet måste få ett slut och nu är det extra viktigt att vi arbetar tillsammans med gemensamma krafter. Det är så alla utsatta personer kan få det stöd de har rätt till.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 18 juni 2020 kl 06:00

Skribenter

Lena Ag
generaldirektör Jämställdhetsmyndigheten
Mikael Thörn
senior utredare Jämställdhetsmyndigheten