Debatt
Kulturpolitik
23 september 2015 kl 10:53

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

Vi får en biografdöd från Kivik till Piteå

Vi riskerar en omfattande biografdöd där mer än var fjärde kan tvingas lägga ned till följd av momshöjningen på biobiljetter som regeringen presenterade i sin budget, skriver Peter Fornstam, Sveriges Biografägareförbund.

Det här är en opinionstext

Från och med januari 2017 vill regeringen att biomomsen höjs, från dagens 6 procent, till 25 procent. Det kommer att leda till högre priser och sämre tillgänglighet för publiken över hela landet. Som konsekvens kommer vi dessutom få se omfattande nedläggningar av biografer, särskilt utanför storstäder.

Kulturministerns förslag till ny filmpolitik – Framtidens filmpolitik – har kritiserats för att vara oförberett och ofärdigt. Många centrala frågeställningar har varit och är fortsatt obesvarade. Den politiska processen som varit knuten till förslaget har dessutom inte varit förankrad med branschen vilket lett till att reformer blivit missriktade och ibland även direkt skadliga för den svenska filmnäringen. 

Regeringen har försökt framställa innehållet i budgetpropositionen för 2016 som en satsning på filmen, men i själva verket är det raka motsatsen. I jämförelse med dagens filmavtal kommer stödet till svensk film minska framöver. För att finansiera de reformer som föreslås inom ramen för en ny statlig filmpolitik vill kulturministern att momsen på biobiljetter höjs i januari 2017, från dagens 6 procent, till 25 procent.

Det blir en dubbelstöt mot svensk film eftersom att det kommer att leda till en omfattande biografdöd över hela landet, särskilt utanför storstäder, vilket i förlängningen innebär att färre kommer att gå och se på svensk film på bio. 

Som avtalspart för biografägarna var jag tidigt ute och kritiserade den politiska processen som varit knuten till förslaget till ny filmpolitik. I stället för att diskutera och förankra förslag till förändringar med branschen stängde kulturministern ute de som påverkas av förändringarna. Därför var det inte förvånande att en övervägande majoritet av remissinstanserna, sammanlagt 64 procent, uppgav att de var emot eller såg problem med den föreslagna momshöjningen. Många tunga remissinstanser påpekade även riskerna med att höja biomomsen, framförallt för de små biograferna utanför storstäderna.

Trots den massiva kritiken har regeringen vidhållit att man avser att gå vidare med förslaget, vilket nu också sker. I ett försök att tillfälligt blidka biografägarna har kulturministern aviserat att små biografer ska tilldelas 25 miljoner i extra bidrag per år från 2016. Bidraget är dock tidsbegränsat och redan 2019 tas det tillfälliga stödet bort.

Precis som filmbranschen, behöver biografer långsiktiga spelregler för att fungera. Filmbranschens långa ledtider i kombination med att biografer är kapitalintensiva långsiktiga satsningar innebär att stabila och långvariga förutsättningar är ett måste för en välfungerade filmpolitik. Därför är det särskilt olyckligt att kulturministern valt att snabbehandla förslaget till ny statlig filmpolitik.

Som vi nu ser riskerar resultatet av det bli en otydlig filmpolitik som bygger på kortsiktighet samt ett filmstöd som förändras utifrån budgetförhandlingarna från år till år. Det kommer att bli färre biografer på mindre orter över hela landet med den statliga filmpolitiken och hur man än räknar så kommer det dessutom inte bli mer pengar till svensk film.

Förslaget till ny filmpolitik kommer att leda till en omfattande biografdöd och mindre biografer över hela Sverige såsom Röda Kvarn Edsbyn, Kiviks Bio och Bio 3an i Piteå har redan aviserat att de riskerar att bli de första biograferna som läggs ned till följd av momshöjningen. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.