Diabetes

Vi diabetiker har inte tid att vänta på SKL:s nya system

Om vi tar vårt ansvar för att sprida kunskap om diabetes måste läkarna ta sitt och ge behandling som räddar liv, skriver Thomas Magnusson, förbundsordförande Diabetesorganisationen i Sverige.

Nästan en halv miljon svenskar lever med diabetes, 85 procent har typ 2-diabetes, och sjukdomen ökar stadigt.

Egentligen är det inte en utan flera sjukdomar som kan se väldigt olika ut. Därför behöver varje individ få rätt förutsättningar för att lära och förstå mer om sin sjukdom och medicinering. Det här är en av de saker vi från patientorganisationerna jobbar med – att sprida kunskap om vad man kan göra själv för att må bättre med sin sjukdom, till exempel genom vad man äter och fysisk aktivitet.

Men ansvaret för att ny banbrytande och livsavgörande forskning når ändå ut till och avgör behandlingen av patienterna i Krokom, Malmö, Umeå, Visby, Sundbyberg och på alla andra vårdcentraler och sjukhus ute i landet, det vilar helt på sjukvårdens ansvariga. 

Det är mycket som står på spel ur patientens synvinkel, faktiskt livet självt i vissa fall. 

•    Människor med typ 2-diabetes löper två till fyra gånger större risk att drabbas av hjärtinfarkt eller stroke jämfört med personer utan diabetes. 
•    För hälften av patienterna med typ 2-diabetes är den direkta dödsorsaken hjärt-kärlsjukdom som till exempel stroke, hjärtinfarkt, perifer kärlsjukdom eller hjärtsvikt. 
•    Närmare 30 procent av alla som fick en hjärtinfarkt 2018 hade diabetes.

Den nya forskningens resultat finns med i riktlinjerna för diabetesbehandling och de är tydliga med att diabetes är kopplat till hjärt-kärlsjukdom. Nu vet man också hur förebyggande behandling kan minska riskerna för hjärt-kärlsjukdom kraftigt, för en del minimeras helt. Detta gäller särskilt för behandling av personer med typ 2-diabetes och etablerad hjärt-kärlsjukdom.

Det är inte bara livet som står på spel eller en ny hjärtinfarkt eller annan allvarlig händelse. Vid flera hjärt- och lungsjukdomar finns även en ökad förekomst av depression och ångest, att ständigt oroa sig för hjärtats slag eller uppleva stark andfåddhet är påfrestande och leder ofta till oro.

Det går långsamt för riktlinjerna att slå igenom i vården, trots att de funnits sedan 2017. Ledande diabetes- och hjärtexperter är frustrerade: Vi har kunskapen, så varför räddar vi inte liv? Förhindrar nya hjärtinfarkter?

Ja, varför görs inte det? Egentligen är de flesta överens om hur man kan skydda diabetespatienter från hjärt- kärlkomplikationer. Men en sådan patient kan komma i kontakt med många delar av sjukvården och kan det vara så att man bara behöver bestämma när man ska agera och inte förutsätta att någon annan kommer att ta ansvar för att något görs?

Vi från Diabetesorganisationen i Sverige anser att läkarföreningarna inom diabetes och kardiologi borde kunna driva på ännu mer och se till att all denna kunskap används i vården och behandlingen av patienter med typ 2-diabetes. Finns det hinder så låt oss veta vilka de är. Ställ er upp och skrik om det behövs, vi kommer stå bakom er.

För vi har inte tid att vänta på att Sveriges Kommuner och Landsting, ska bli klara med sitt nya system för ”implementering av kunskapsstyrning”. Det kommer kanske bli bra, men det är inte ett nytt system vi tänker sitta still och vänta på. För under tiden tickar diabeteshjärtat vidare. Låt det få lugn och ro med hjälp av all den nya ovärderliga kunskap som forskarna har gett oss.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.