Det är primvården som har bäst förutsättningar att hantera närheten till patienterna, komplexa sjukdomstillstånd och det förebyggande arbetet. Vi ställer oss därmed bakom de krav som nyligen uttrycktes i ett upprop i DN undertecknat av 727 läkare. En uppfattning som också bekräftas i Anna Nergårds utredning God och nära vård.
Funktionsrätt Sverige och övriga undertecknare har dock några viktiga tillägg utifrån ett fördjupat patientperspektiv:
För det första behöver primärvården en tydligare prioriteringsordning så att de med störst behov får vård först. Med primärvårdens utvidgade uppdrag kommer ett större ansvar. Patienter med komplexa kroniska tillstånd måste kunna känna sig trygga med både den akuta och den livslånga vården. För dessa patienter måste också läkarbesöket få ta längre tid, utan att det innebär en förlust för vårdcentralen. Många patienter med komplexa vårdbehov och/eller nedsatt autonomi har även behov
av en fast vårdkontakt av mer stödjande eller administrativ karaktär.
För det andra behöver primärvården förbättras för dem med stora och komplexa behov. Då krävs kontinuitet, teamarbete och en personcentrerad vård. Det är dags att landstingen börjar följa lagarna och erbjuda alla patienter, som behöver eller önskar det, en fast vårdkontakt. För patienter med komplexa kroniska tillstånd - till exempel hjärt- och kärlsjukdomar, reumatism, neurologiska tillstånd, psykisk sjukdom, förvärvade hjärnskador, blödarsjuka eller svåra allergier - är det absolut nödvändigt att läkaren har god kännedom om ens sjukdomshistoria och riskfaktorer, liksom behov av livsstilshandledning och rehabilitering.
Primärvården behöver också stärka sin specialistkompetens kring breda folksjukdomar. Ett exempel hämtat från rapporten Vägen mot världsklass, är Region Skåne där man satsat på särskilt certifierade Astma-allergi-KOL-mottagningar i primärvården. Certifierade mottagningar ska ha särskild kompetens inom området, erbjuda patientutbildning och relevant livsstilsrådgivning. De ska även garantera löpande kompetensutveckling. Vilket leder oss in på vår sista punkt.
För det tredje ser vi ett stort behov av kontinuerlig fortbildning och kompetensutveckling inom primärvården. Inte minst kring samsjuklighet, komplexa tillstånd och funktionsnedsättningar. I många fall leder bristande kunskap ”bara” till en negativ vårdupplevelse för patienten, men i vissa fall leder det till en sämre prognos eller till en för tidig död.
Det är ofta i primärvården man får sin första diagnos. För patienter med diffusa och komplexa symtom, ibland med samsjuklighet, kan både diagnos och vård dröja. Samma sak gäller personer med funktionsnedsättning.
För personer med utvecklingsstörning är situationen allvarlig. Socialstyrelsen har i flera rapporter visat att personer med utvecklingsstörning har en betydligt högre dödlighet i cancer än andra, bland annat för att de inte lika snabbt uppmärksammar symptom. Här behövs stöd för att patienter exempelvis ska ta sig till screening och från primärvårdens sida krävs både kompetens och tillhandahållande av tillgänglig kommunikation.
Även personer med psykisk ohälsa, som psykossjukdom har en betydligt högre dödlighet i somatiska sjukdomar än andra. Samsjuklighet och en komplex symtombild försvårar och här krävs både kunskap och tid för ett professionellt bemötande.
Funktionsrätt Sverige organiserar 41 olika patient- och funktionsrättsförbund, varav flera är undertecknare till denna artikel. De representerar medlemmar med funktionsnedsättningar och kronisk sjukdom. Många har livslånga komplexa sjukdomstillstånd som både diagnosticeras och behandlas inom primärvården. Andra har funktionsnedsättningar som ställer krav på vårdens förmåga att ge stöd och skapa förutsättningar för delaktighet.
Samtliga förutsätter en vård som sätter patientens behov i centrum. Under många år har våra medlemmar, som utgör en stor andel av primärvårdens patienter, fått löften om en bättre primärvård. Nu påbörjas en ny mandatperiod i både riksdag och landsting, och det är dags att påbörja det förändringsarbete som behövs. Vi finns tillgängliga för er som på allvar vill förstå hur vården kan bli bättre för patienterna.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
