Lärarutbildning

”Vi behöver inte fler lärare, vi behöver rätt lärare”

Det talas ofta om vikten av att fler blir lärare. Att tillräckligt många söker sig till lärarutbildningen sägs vara botemedlet mot den ökande lärarbristen. Men det är inte hela sanningen.

Lärarutbildningen är inte en generalistutbildning, som läkarutbildningen, där grundutbildningen är densamma oavsett vilken ämnesinriktning man ämnar att arbeta inom. Tvärtom så ska lärarstudenter vara specialiserade mot en specifik skolform och ett eller flera skolämnen. Och i vissa skolämnen ser vi en stor brist, i andra ett överskott.

Till höstterminen 2014 fanns det 913 förstahandssökande till ämneslärarutbildningen med inriktning mot gymnasieskolan i skolämnet historia, men enbart 34 studenter i kemi. Vi lämnar det till läsarens fantasi att gissa på vilket ämne det är brist respektive överskott på.

Resurstilldelningen till våra högskolor och universitet är problematisk. Det nuvarande systemet präglas av en decentralisering från staten. Den ursprungliga tanken var att detaljregleringen av lärosätenas verksamhet skulle minska. Studenternas efterfrågan ämnades dessutom leda till en högre grad av anpassning av utbildningsutbudet. 

Riksdagen och regering har överlämnat ansvaret för dimensioneringen till lärosätena, och resultatet för lärarutbildningen har varit katastrofal. Lärosätena prioriterar inte att erbjuda lärarutbildningar inom de ämnen som svensk skolas lärarförsörjning är i som mest behov av, då ett mindre antal studenter söker sig till dessa. Det är en ond cirkel som måste brytas itu. 

Den statliga myndigheten Riksrevisionen granskande hur dimensioneringen av lärarutbildningen har fungerat. Deras övergripande slutsats är att systemet för lärarförsörjning kan fungera effektivare och att staten behöver vara mer aktiv i sin styrning av dimensioneringen inom lärarutbildningarna. Det konstateras i deras rapport hur resurstilldelningssystemet generellt sett ger incitament för lärosätena att lägga större vikt i studenternas efterfrågan än behovet i skolan.

Varje lärarutbildning med inriktning mot ett av bristämnena som läggs ner är inte bara en förlust för våra elever, utan även för Sveriges ambitioner om att bli en ledande kunskapsnation.

Lärarnas Riksförbunds studerandeförening instämmer i Riksrevisionens rekommendationer om att regeringen behöver påverka lärosätenas dimensionering aktivare än vad som görs i dag. Lärosätenas autonomi är viktig, men när den väger tyngre än alla elevers rätt till en likvärdig och kompensatorisk utbildning, inom alla ämnen, bör skolans behov väga tyngre. Vi behöver inte alltid fler lärare, vi behöver rätt lärare. Därför uppmanar vi regeringen att:

Se över resurstilldelningssystemet. Den nuvarande modellen ger ekonomiska incitament till lärosätena att prioritera ner lärarutbildningar inom bristämnen och utöka antalet platser inom överskottsämnen.

Utreda möjligheten att följa Riksrevisionens förslag om att mer aktivt dimensionera lärarutbildningen i sin helhet.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.