Vi är inte ensamma om att inte klara mottagandet

REPLIK I måndags tog kommunstyrelsen i Täby beslut om att informera berörda myndigheter om att Täby inte skulle kunna uppfylla sin kvot av nyanlända enligt anvisningslagen för 2016. Ekerö tog ett liknande beslut för någon vecka sedan.

I onsdags fick Stockholms kommun svar på en skrivelse där de konstaterade att de hade mycket svårt att uppfylla anvisningslagen. När SVT gjorde en granskning av de 46 kommuner som skulle ta emot flest nyanlända, varav många socialdemokratiska flaggskepp, uppgav 14 att de skulle klara mottagandet för 2016 och endast 4 skulle klara det 2017. Det höga tonläget från S-debattörer som Boel Godner, Annica Gryhed och arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson gör att debatten förenklas utan konstruktiva lösningsorienterade förslag framåt.

Enligt regeringens egna siffror från vecka 43 konstateras att i de tre län som ska ta emot flest nyanlända, Stockholm, Västra Götaland och Skåne så har de tagit emot ungefär en tredjedel, en tredjedel är pågående anvisningar och en tredjedel återstår. Det borde vara uppenbart att det är flera kommuner som inte kommer kunna klara sitt mottagande för 2016.

Boel Godner har i en debattartikel i Dagens Samhälle föreslagit att viktiga infrastrukturella investeringar ska ställas in till de kommuner som inte klarar av sitt mottagande. I den sammanställning som Dagens Samhälle hade för mottagandet i Stockholms län till och med vecka 44 så sticker Stockholms kommun ut som absolut sämst med bara 22 procent genomförda anvisningar. Menar Boel Godner att viktiga infrastrukturprojekt ska stoppas i Stockholms kommun? Det skulle innebära betydande försämringar för kranskommunerna som är beroende av en fungerande kollektivtrafik till Stockholm.

Både Ekerö och Täby har vidtagit omfattande åtgärder för att försöka lösa boende till nyanlända. Det som framgår är att med den rådande byggnadslagstiftningen så kommer det ta lång tid att uppföra ”snabba” bostäder så som moduler. Det kommer även vara svårt att göra det i den kvantitet som krävs.

Just nu står över 553 000 personer i Stockholmsbostadskö. Det tog i snitt under förra året 8,2 år att få en bostad. Boverket räknar med att det kommer behövas 710 000 nya bostäder fram till år 2025. Det innebär att för att lösa bostäder till nyanlända så kan man inte exkludera alla andra genom att fylla upp existerande bostadsbestånd, det krävs fler bostäder generellt.

I den migrationsöverenskommelse som slöts ingick att förändra byggregler, det har inte skett. Under tiden som situationen har blivit mer och mer akut har regeringen ägnat sig åt partipolitiskt taktiserande, vilket får betecknas som anmärkningsvärt. Regeringen måste ta tillbaka frågan och förändra lagstiftningen annars kommer detta inte att kunna lösas.

Det kan inte vara enstaka kommuners uppgift att bryta mot olika lagar godtyckligt utan sådana direktiv måste komma från regering och riksdag. Att till varje pris lösa mottagandet genom till exempel tält och ombyggda gympasalar är ingen bra lösning. I det läget anser vi det mest humanistiska och värdiga är att de som fått beviljat uppehållstillstånd får stanna kvar på asylboenden en lite längre tid.

Vi ser det som vår skyldighet att informera berörda myndighete men även medborgarna om hur situationen faktiskt ser ut. Medborgarna genomskådar politiker som ljuger om verkligheten för att det ska passa den politiska agendan. Därför valde vi att säga som det är.

Läs även Boel Godners inlägg: Rika kommuners flyktingnej måste få konsekvenser

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.