”Vetot mot vindkraft skapar oacceptabelt lotteri”

Jämtland växer som vindkraftsregion och har i dag drygt 250 vindkraftverk. Att bara två av dem finns i Åre kommun, trots bra vindlägen och en yta lika stor som Uppsala län, beror på det så kallade kommunala vetot. År 2010 beslutade kommunen att tillåta storskalig vindkraft på en enda plats och sedan dess har ett regionalt vindkraftsföretag investerat många miljoner i förberedelser.

Men trots att en majoritet vill ha vindkraft på platsen har etableringen offrats i politiska uppgörelser under två mandatperioder. Åre är ett exempel i raden på hur vetot skapar ett oacceptabelt lotteri för dem som vill investera i förnybar energi.

Den nya propositionen om en jämn utbyggnadstakt av 18 TWh ny förnybar el till 2030 är en del av energiöverenskommelsen mellan regeringen, M, C och KD. Genomförandet förutsätter att vindkraftsutbyggnaden tar ordentlig fart, vilket i sin tur förutsätter rättssäkra och förutsägbara etableringsprocesser.

Det kommunala vetot infördes 2009 i syfte att förenkla och förkorta tillståndsgivningen, men effekten har blivit den motsatta. En kommun ska självklart ha en viktig roll när ny vindkraft byggs, men rättssäkerhetsprinciper som är självklara vid annan myndighetsutövning måste gälla även här. Enligt en kartläggning utförd av Dagens Samhälle har det kommunala vetot stoppat över 350 vindkraftverk bara de senaste tre åren – 2016 installerades bara drygt 150 vindkraftverk i Sverige. 

Åre kommuns agerande sätter systemfelet i blixtbelysning. År 2010 beslutade Åre kommunfullmäktige att tillåta storskalig vindkraft i ett enda område; Moskogen. Platsen är även utpekad som riksintresse för vindkraft av Energimyndigheten. 

Det regionala bolaget JP Vind lämnade in en tillståndsansökan avseende upp till femtio vindkraftverk i Moskogen hösten 2011. Men våren 2013 gjorde Åre kommunfullmäktige helt om, i strid med vad en politisk majoritet hade sagt sig vilja. Det var även i strid med kommunens näringsliv som välkomnade vindkraftsetableringen med hänvisning till arbetstillfällen, tillväxt, global klimatnytta och ett välbehövligt uppsving för kommunens miljöprofil. Åre utnyttjade sin lagliga rätt att nyttja vetot utan motivering. 

JP Vind träffade de politiska partierna, diskuterade med företag och deltog i offentliga möten. Slutsatsen var att stödet för vindkraft i Moskogen fortsatt var starkt, vilket bekräftades i valrörelsen 2014, där S, MP och C i Åre förordade vindkraftsparken. Därför valde JP Vind att arbeta vidare. Sammanlagt har bolaget investerat tusentals arbetstimmar och åtskilliga miljoner kronor i projektet. 

Men nu hotas satsningen igen. I december 2016 gav den nu S-, MP- och M-ledda kommunstyrelsen kommunfullmäktige följande förslag till beslut: ”Åre kommun ska tydligt uttala att Moskogen inte är aktuell som område för storskalig utbyggnad av vindkraft”.

Inga nya fakta har tillkommit som kan motivera en sådan helomvändning, kommunens tjänstemän har tvärtom föreslagit en oförändrad översiktsplan. Av allt att döma är det fråga om ett politiskt köpslående, där S och MP i Åre offrar den vindkraftsetablering de egentligen vill ha i utbyte mot något annat. 

Kommuner kan stoppa planerade vindkraftsetableringar utan att motivera det. Besluten kan inte överklagas, trots att vindkraftsföretagen riskerar stor ekonomisk skada. Att det dessutom kan ske i strid med såväl lokala vallöften som nationell energipolitik gör inte saken bättre.

Energimyndigheten och Naturvårdsverket utreder just nu det kommunala vetot och ska presentera åtgärdsförslag inom kort. Åres agerande är bara ett exempel i raden som bevisar att åtgärder brådskar. Energiminister Ibrahim Baylan och regeringen – regelverket kring det kommunala vetot måste ändras så att prövningen blir rättssäker och förutsägbar för alla som berörs!

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.