Verdandi: Hårdare straff leder inte till minskad brottslighet

Alla vill bekämpa kriminaliteten. Alla utom de kriminella själva. På lång sikt har inte kriminaliteten totalt sett ökat i Sverige. Trots detta har frågan om brott och straff blivit en av de frågor som diskuteras mest i Sverige i dag. 

Bakgrunden är naturligtvis de uppseendeväckande och ofta vidriga exempel på våldskriminalitet som medier rapporterat om. Det är lätt för oss i Verdandi att instämma i att det måste vara nog nu. Det är våra medlemmar och personer som vi möter i vår verksamhet i utsatta bostadsområden som lider mest om tryggheten går förlorad. 

Men från att utbrista att ”det räcker nu” till att komma med verkningsfulla åtgärder mot kriminaliteten är steget tyvärr långt. Det visar inte minst alla de populistiska förslag som nu poppar upp som svampar ur jorden en lagom blöt höst. Kriminalpolitiken har blivit de enkla lösningarnas område. Hårdare straff! Fler tvångsmedel! Mer avlyssning och övervakning! Obligatorisk häktning! Behandla barn som begår brott som vuxna! Det finns de som underblåser rädslan i avsikt att få utrymme för åtgärder som annars aldrig skulle övervägas. 

Det verkar som om vetenskap och beprövad erfarenhet inte tillåts spela någon som helst roll när en del politiker och samhällsdebattörer gör sitt bästa för att bjuda över varann i att låtsas vara tuffa mot brottslingar. Och på köpet verkar förnuftet flyga sin kos när förslag framförs som urholkar rättssäkerheten och riskerar att leda till ett samhälle av ofrihet. 

Hårdare straff leder inte till minskad brottslighet, det visar all tillgänglig forskning. USA har störst andel återfallsförbrytare trots stränga straff för våldsbrott medan Norge – som satsar på kortare straff och stora rehabiliteringsinsatser – har en liten andel återfallsförbrytare. Och ändå vill många att vi ska välja den amerikanska vägen före den norska. 

Vi i Verdandi önskar att fler politiker och myndighetspersoner slutar att osäkra sina pistoler och i stället på allvar frågar sig hur kriminaliteten ska kunna minska. Vi är övertygade om att det bara är genom att se på vem som riskerar att hamna i kriminalitet, som vi kan få bukt med det grova våldet i samhället. Ett tydligt samband finns mellan avbruten skolgång och risken att bli dömd för brott. Dålig ekonomi, svag föräldrarelation, alkohol och droger i uppväxtmiljön är andra riskfaktorer.

Den som begår brott ska dömas till straff, det är självklart. Men straffets syfte måste vara något annat än att utkräva hämnd. Den spiral som då riskerar att utlösas kan bara leda till katastrof. Straffets syfte måste vara att förhindra återfall i brott. Och främst av allt: Nyrekryteringen av kriminella måste upphöra. 

Där har vi i Verdandi och övriga folkrörelser inom civilsamhället många erfarenheter av vad som hjälper. Här kommer några ödmjuka förslag till förebyggande arbete som till skillnad från verkningslösa förslag om hårdare straff verkligen skulle göra skillnad: 

• bedriv en politik för jämlikhet. Att klassklyftorna minskar och fattigdomen utrotas är avgörande för ett tryggt samhälle. Genomför jämlikhetskommissionens förslag,
• satsa på bostadsområdena och förbjud vräkningar av barnfamiljer. Ett tryggt boende är grundläggande för en trygg uppväxt,  
• öka de tidiga åtgärderna i skolan och förskolan. Ingen ska någonsin kunna säga ”Ja, det visste man ju hur det skulle gå för honom”. Satsa på minskade grupper och fler specialpedagoger i skolorna, 
• ge ökade resurser till kultur- och föreningslivet. Det behövs både fler mötesplatser och fler gratis aktiviteter för barn och unga,
• satsa på kriminalvård och rehabilitering för att minska antalet återfall,
• satsa på att minska alkoholmissbruket. Bevara dagens starka alkoholmonopol,
• fler synliga vuxna i utsatta områden – både poliser, socialarbetare och ideella krafter behövs. Vad som behövs är konstruktiva åtgärder för att ingen ska behöva vara rädd för att skjutas på stan, inte populism och rop på hårdare tag. Vi tror på jämlikhet – vi vet att det är lösningen. Det är kanske där som den stora skillnaden i kriminalpolitik egentligen ligger?

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.