Skola

Vem tar notan för lärlingsutbildningen?

Den gymnasiala lärlingsutbildningen permanentas och lärlingsplatserna ute på företagen ökar. Men vem tar notan för denna lovvärda satsning, frågar företrädare för 10 olika branschförbund.

Regeringen har i sin budgetproposition aviserat att den gymnasiala lärlingsutbildningen, från hösten 2011, nu blir permanent. Antalet lärlingsplatser ute bland företagen ska också öka. Satsningen är lovvärd och för detta har regeringen avsatt 794 miljoner kr under perioden 2011 – 2014. Företagens ansvar för den gymnasiala lärlingsutbildningen förväntas emellertid bli mer omfattande samtidigt som regeringen tydligt avser att öka kontrollen och uppföljningen av det arbetsplatsförlagda lärandet. Men vem som tar notan för detta går inte att läsa i propositionen.

Att öka antalet lärlingar är såklart bra. Det är en reform vi kraftfullt drivit på för att få genomförd. Satsningen på lärlingsutbildningen bidrar på ett effektivt sätt till övergången från skola till jobb. Men vi ser samtidigt en oroande trend att regeringens ökade ambitioner om lärlingsplatser kommer att leda till ökade kostnader för företagen.

Företagen som erbjuder lärlingsplatserna har stor nytta av möjligheten att kunna handleda och utbilda potentiella anställda. Men att vara handledare tar tid och tid är pengar särskilt för småföretag med begränsade resurser. I småföretag är ofta vd:n, personalchefen och handledaren för lärlingen samma person, vilket kan medföra stora påfrestningar på företagets ordinarie verksamhet jämfört med stora företag. Eftersom lärlingsutbildningen till hälften ska genomföras på företaget, vilket motsvarar 50 veckor/lärling, är det ett stort utbildningsansvar som företagen tar på sig. Vi anser därför att kostnaderna för företagens del i utbildningen ska kompenseras mer rättvist utifrån den lärlingspeng som finns avsatt för varje utbildningsplats.

År 2010 behöll friskolorna 97 procent av lärlingspengen på totalt 25 000 kr/utbildningsplats medan de kommunala skolorna behöll 86 procent. Förhoppningsvis kan dessa siffror bli mer rättvisa nu när den nya förordningen om gymnasial lärlingsutbildning trätt i kraft, för det är inte meningen att denna peng ska fastna hos skolorna när det är företagen som utbildar. Att som handledare ansvara för en ung individs praktiska utbildning är ett stort ansvar och beslutet att ta emot lärlingar i sitt företag är ofta en långsiktig investering i företagets humankapital.

Företagen tar inte emot lärlingar och praktikanter för att få extra intäkter. Men en rimlig ekonomisk kompensation för den tid företagen lägger ner på att utbilda gymnasieungdomar är inte bara rättvis utan skulle även höja kvalitén i lärlingsutbildningen.

Pengarna ska fördelas utifrån var kostnaderna uppstår och för lärlingsutbildningen uppstår en stor del av kostnaderna i företagen, därför finns lärlingspengen. Vi utgår från att regeringens ambition att följa upp, dokumentera och utvärdera det arbetsplatsförlagda lärandet åtföljs av en lika ambitiös uppföljning av var lärlingspengen tar vägen.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.