Tortyr

Vem ska rehabilitera tortyrskadade i Stockholm?

Den 26 juni är FN:s internationella dag till stöd för tortyroffer världen över. Sverige har åtagit sig ett ansvar för rehabilitering av torterade flyktingar i samband med att Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning ratificerades i december 1985. Detta ansvar gäller fortfarande – men vem ska utföra vården i Stockholms läns landsting?

Nyligen presenterade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en rapport där det konstateras att Sverige ligger i topp när sjukvården jämförs i 16 OECD-länder. Rapporten handlade om överlevnad, det vill säga i vilken utsträckning vården räddar livet på patienter. Men tillgänglighet till vård och vårdbemötande kan också vara avgörande. När det gäller tortyrskadevård är bemötandet själva grundvalen i behandlingen.

Mario Morrone, leg psykoterapeut vid Röda Korsets Center för torterade flyktingar i Stockholm (RKC), har formulerat det som:

”Tortyr försöker förstöra just det som gör oss till människor, det riktar sig mot den grund som tillit byggs på och försöker systematiskt slå sönder individens relaterande till andra människor och trasa sönder den sociala väven. Det är ett mordförsök på tilltron till omvärlden men också till den inre tillförsikten, till individens egen identitet.”

RKC som under mer än trettio års tid har bedrivit tortyrskadevård och som i Sverige fungerat som ett kunskapscenter för tortyrskaderehabilitering, förlorade i slutet av 2017, Stockholms läns landstings (SLL) upphandling av denna vård. SLL:s upphandlingsunderlag togs fram utan sakkunskap om tortyrskadevård. I stället formulerades allmänna kvalitetskriterier i upphandlingsunderlaget som inte ställer krav på specialistvård för tortyrskadade. När RKC offererade specialistkompetens och specifik kvalitet i tortyrskaderehabilitering, bedömdes det med noll kvalitetspoäng i upphandlingen.

I den vård som beställts av SLL finns inte tortyr­skadevård preciserat. De som vann upphandlingen är större kommersiella vårdbolag som i sina anbud följaktligen inte heller har åtagit sig att utföra tortyrskadevård.

För att lagen om offentlig upphandling (LOU) ska fungera som avsett förutsätts att beställaren i samband med upphandling vet vad som behöver beställas och vad som utgör specifik kvalitet. Utan en sådan styrning blir LOU ett ekonomiskt slöseri. Den avveckling av befintliga tortyrvårdverksamheter, som nu påbörjats i Stockholm får stora konsekvenser för hundratals enskilda patienter och deras anhöriga. Utan trovärdig tortyrskadevård i Stockholm kommer också kompetensen inom tortyrskaderehabilitering att försvinna.

En betydande del av våra nyanlända flyktingar har utsatts för tortyr. Drygt 30 procent av nyanlända flyktingar från Syrien har uppgett att de är drabbade av tortyr (Röda Korsets Högskola, Rapportserie 2016:1).  I SLL:s strävan att tillgodose vård för en vidgad grupp migranter med olika slags trauman, riskerar vården som är särskilt anpassad för torterade och krigsskadade att drunkna.

Vi är djupt oroade över den avveckling av den kvalificerade tortyrskadevården som SLL genom sin upphandling riskerar. Vi vill uppmana SLL:s beslutsfattare att säkerställa att tortyrskadade erhåller rehabilitering och effektiv vård samt att de säkrar fortsatt kunskapsutveckling inom specialistområdet. RKC är beredd på samarbete med SLL i en eller annan form för att säkerställa detta.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.