Bostadsbyggande

Växjö skyndar på träbyggandets återkomst

Att bygga hus i trä genom en industriell byggprocess leder till ett bättre och mer hållbart samhällsbyggande. För att öka träbyggandet i Växjö har vi därför reviderat vår träbyggnadsstrategi, skriver Catharina Winberg (M), Styrelseordförande Växjö Kommunföretag AB. 

Världens städer växer mer än någonsin och urbaniseringen globalt ökar för varje år. Den byggda miljön bidrar starkt till de alarmerande ökningarna av växthusgaser. 1900-talets hårdexploaterande byggmetoder inom storskaligt byggande bör därför ersättas där det är möjligt.

Det är i denna kontext som vi i Växjö presenterar en reviderad Träbyggnadsstrategi 2018, som vi hoppas ska få stor uppmärksamhet och tjäna som förebild för ett hållbart samhällsbyggande de kommande decennierna. Både i Sverige men också internationellt. 

Det är ingen överdrift att påstå att träbyggandets återkomst från 1990-talets mitt är det mest uppseendeväckande som inträffat i byggbranschen de senaste decennierna. Och det sker utifrån systemmässiga fördelar:

  • En mer industriell byggprocess flyttad till en rationell fabriksmiljö leder till avsevärt kortare byggtider och en resurseffektiv process där byggfelen reduceras till ett minimum. Och precis som för villor, kan även bostadshus på höjden produceras i en fabrik. Vi ser också runt om i landet allt fler exempel på träbyggnation av exempelvis förskolor och skolor, idrottshallar, kommersiella fastigheter, industribyggnader, hotell och drivmedelsstationer.
  • Med den förnybara råvaran trä som systembärande material reduceras koldioxidutsläppen i byggprocessen radikalt. Vi ska i Växjö använda moderna LCA-analyser av hela byggprocessen för att väga in klimataspekterna vid upphandlingar. Detta ligger inom ramen för ”Träbyggnadsstrategi 2018”.

Utöver dessa två metodfördelar för trä speglas genom devisen ”Landet bygger staden”, som betyder att en större del av byggprocessen flyttas från traditionellt platsbyggande till en industriell miljö som oftast är lokaliserad till mindre orter i regionalpolitiskt känsliga delar av landet. Det betyder ökad rationalitet och klimatsäkerhet, och att arbetstillfällen skapas där de verkligen behövs. Samtidigt som risken för överhettning i storstadsregionerna minskar.

Allt för sällan talar vi om kvaliteten och inomhusmiljön i våra bostäder när vi diskuterar byggande. Vi vet genom aktuell forskning i våra grannländer Finland och Norge som konstaterat att trä suger upp och avger fukt och på så sätt genererar ett bättre inomhusklimat. Exempelvis när vi duschar eller kokar mat på spisen ökar luftfuktigheten, träet suger upp fukten och avger den sedan när luften åter blir torrare.

Vi förutspår och förordar att träbyggandet i Växjö ökar genom den reviderade Träbyggnadsstrategin. Ett ökat fokus på CO2-utsläpp och miljöpåverkan under byggnadernas livscykel kommer att öka träbyggandet ytterligare. Att ta in dessa parametrar i bedömningar har skett även i andra städer, men knappast så genomgripande som vi nu gör i Växjö via ”Träbyggnadsstrategin 2018”.

Det är märkligt att byggbransch och politiker så länge accepterat att i princip endast byggnaders driftsfas räknades in vid hållbarhetsbedömningar. Att minst hälften av utsläppen genereras i byggfasen måste självklart tas med vid byggnaders miljö- och klimatprestanda. Det vi kan vara helt säkra på, är att klimatet inte bryr sig så mycket om varifrån utsläppen genereras.

Vår satsning tillsammans med åtskilliga andra kommuner som infört program för eller stimulerat ökat träbyggande, borde också generera ytterligare satsningar från regering och riksdag. Vi är på intet sätt förespråkare för någon form av subventioner; träbyggnadsexemplen runt om i Sverige visar att ekonomin i projekten – genom den industriella byggutvecklingen i dessa byggmetoder – blir en allt starkare komparativ fördel.

Utvecklingen inom träbyggnadsområdet har gått snabbt, men exempelvis så är fortfarande allt för många i det föreskrivande ledet (konstruktörer, arkitekter etcetera) oerfarna och okunniga inom området. Det behövs en rejäl satsning på kompetensutveckling och utbildning. Här är fortsatta satsningar på fortbildning – det vill säga att erbjuda redan yrkesverksamma vidareutbildning också inom klimatsmart träbyggande – ett snabbt och effektivt tillvägagångssätt.

Vårt samhällsbyggande ska nu gå över till hållbarhetens epok och klimatet kan knappast vänta på åtgärder som skyndar på omställningsarbetet.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.