Debatt
Cancer
18 december 2019 kl 05:05

Växande köer i cancervården – trots Löfvens löften

I dag avslutas riksdagsterminen med en budgetdebatt om svensk hälso- och sjukvård. Sedan S-regeringen tillträdde 2014 har köerna ökat lavinartat, med 136 procent inom specialistsjukvården. Det är förödande för samhällskontraktet och skapar oro hos patienter, skriver Camilla Waltersson Grönvall (M). 

Det här är en opinionstext

Camilla Waltersson Grönvall
socialpolitisk talesperson (M)

I stort sett alla som kommit i kontakt med den svenska hälso- och sjukvården vittnar om samma sak: Den vård som ges är fantastisk och utförd av skickliga, kunniga och engagerade medarbetare. Den medicinska kvaliteten är hög, inte minst inom mycket allvarliga sjukdomar, såsom stroke, cancerdiagnoser och hjärtinfarkt.

Den andra bilden handlar om hur människor tvingas vänta i köer för att få vård. Sedan den socialdemokratiskt ledda regeringen tillträdde i oktober 2014 har köerna ökat lavinartat, med 136 procent inom specialistsjukvården. Det är en siffra som borde genera socialminister Lena Hallengren och regeringen.

Inom specialistsjukvården utmärker sig cancervården med växande köer. De flesta cancerdiagnoser har ett så kallat standardiserat vårdförlopp. Totalt finns det 31 cancerdiagnoser med standardiserade vårdförlopp, vilket täcker in nästan alla cancerdiagnoser. Av dessa 31 standardiserade vårdförlopp så har väntetiden ökat i 21. Väntetiden ökar alltså för två av tre standardiserade vårdförlopp.

Vi har bett riksdagens utredningstjänst sammanställa de senast tillgängliga uppgifterna gällande väntetider för några av de vanligaste cancerdiagnoserna. Det är nedslående läsning, framför allt för den som drabbats av någon av diagnoserna.

  • Sex av tio kvinnor med bröstcancer får inte operation inom utlovad maximal väntetid.
  • Fem av sex män med prostatacancer får inte strålbehandling inom maximal utlovad väntetid.
  • Sex av tio personer med hudcancer får inte sitt diagnosbesked inom utlovad maximal väntetid.
  • Fem av sex personer med lungcancer får inte sin första behandlingsstart inom utlovad maximal väntetid.
  • Fem av tio personer med tjocktarmscancer får inte sin första behandlingsstart inom utlovad maximal väntetid.
  • Fem av tio personer med cancer i urinblåsan får inte sin första behandling i form av operation inom utlovad maximal väntetid.
  • Sju av tio personer med njurcancer får inte operation inom utlovad maximal väntetid.

Inför valet 2014 skrev statsminister Stefan Löfven (S) tillsammans med bland andra nuvarande socialministern Lena Hallengren på DN Debatt: ”Löfte till alla cancerpatienter – behandling inom fyra veckor.”

Det är ett löfte som inte åldrats med värdighet sedan det ställdes ut för drygt fem år sedan.

På ett övergripande plan handlar vårdköerna om ett stort svek. Ett svek mot dem som betalar sina skatter men som inte får sin behandling i tid. Strikt medicinskt drabbar väntetiderna ”bara” en person, men ovissheten skapar oro också hos livspartners, föräldrar, barn och andra anhöriga.

Moderaterna vill sätta patienten behandlingsrummet och inte i väntrummet. Därför satsar vi sammantaget mer än en miljard kronor mer än regeringen på svensk hälso- och sjukvård. Detta görs i första hand genom en ökning av de nationella statsbidragen. Vi fördubblar också den nationella satsningen på cancervården, jämfört med regeringen, från 500 miljoner till en miljard kronor.

I den här artikeln finns det många siffror. Men bakom varje siffra så finns det någon som fått ett besked om cancer, som kommer att fira julen med stress och oro i kroppen. Siffrorna kan lätt glömmas bort, men vi får aldrig glömma människorna bakom.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 18 december 2019 kl 05:05
Uppdaterad: 18 december 2019 kl 05:01

Skribent

Camilla Waltersson Grönvall
socialpolitisk talesperson (M)